söndag, april 17, 2011

Mina första tankar efter vargattacken

Återigen så har vargarna i Riala attackerat och tagit en hund. Detta är, vad jag kan komma ihåg den tredje hunden som blir dödad samt två som tidigare blivit skadade. Debatten kring Rialavargarna har tagit sig uttryck som man inte kunnat se i andra län. Falska skyltar med varning för dvärgbandmask med avsändare Länsstyrelsen har satts upp, och det har även förekommit sabotage mot rovdjursavvisande stängsel runt en fårhage.

Jag engagerade mig i den här debatten, eftersom det tidigare mestadels varit debatten ytterligheter som har ägt frågan. Skall vi någonsin hitta en lösning och acceptans för vargfrågan så krävs det att alla möts med respekt, oavsett om man är vargkramare eller varghatare. Självklart så får vi räkna med de rubriker som nu publiceras i media, men om sanningen skall fram så var detta inte en vargattack på en barnfamilj, jag tror tyvärr att rubriksättarna i detta fall skadar debatten mer än de gör nytta.

Det som nu har hänt är fruktansvärt, tragiskt och trist. Jag har full förståelse att de drabbade är rädda, ledsna, upprörda och arga, och de har de all rätt att vara. Att lära sig att leva med vargen "in på knuten" är inget som sker över en dag, och vi är nog många som inte insett vad det egentligen betyder att bo i ett vargrevir. För att informera och sprida kunskap kring vargen har vi som är aktiva politiker i kommunen ett ansvar.

Jag har själv motionerat i kommunfullmäktige om att kommunen måste informera om rialareviret på kommunen hemsida och att man skall genomföra ett seminarium för förtroendevalda och de grupper som är aktiva i frågan. Kunskap kring vargen är avgörande för att kunna nå framgång i frågan. Det handlar om att skapa acceptans och förståelse, men det handlar även om att kunna sätta gränser och fatta beslut när det inte fungerar.

Att gå med lös hund i Sveriges minsta vargrevir, med sex vargar, är ett risktagande och självklart så har den enskilde ett ansvar. Men det ansvar som kommunens politiker, som i största möjliga utsträckning duckat för frågan, eller lagt locket på när den har diskuterats, har även de ett ansvar.

Gammelmedia på detta:
Aftonbladet / Aftonbladet2 / Aftonbladet3 / Aftonbladet4 / SvD / SvD2 / Expressen / Expressen2 / DN / DN2 / NT /

Nymedia på detta:
Tänkvärt! eller inte? / Cornucopia / DOE / Tokmoderaten / Mina Moderata karameller / Jonathan Ander / Lasses blogg / Alltid rött alltid rätt / Röda Malmö / Jinge / Dispyt / Svensson /

Krassman / In Your Face

3 kommentarer:

Roger sa...

Du bor inte i vargreviret förmodar jag? Borde inte dom boende få vara med att besluta om det skall införas varg? Till vems tillfredsställelse planterar man in varg? det är ju knappast en promille av vargkramarna som över huvud taget får se en varg i vilt tillstånd! Skall man beröva folk friheten att gå ut på en skön skigspromenad med hunden? Detta är ett stort skämt som kommer sluta med att någon kommer bli attackerad av dessa vargar som knappast är lika skygga för människor som man i panik försöker framhäva i media!

Sorgligt.......

Pierresan sa...

att gå med lös hund är ett otyg, avsett om man är i ett vargrevis eller inte. i den kommun jag bor i, nacka, låter diverse hundägare låta sin hundar löpa fritt i våra naturvårdsomrdeån, trots att de vet att det inte är tillåtet, trots att det är skyltat, trots att det gång efter annan händer att dessa "tama" hundar river får och annan tamboskap. personligen tycker jag det är helt ok att personer som denna kvinna de beskirvit i nyhetssändningarna blev av med sin jycke. rakt på, hur dum får man bli? funderar jag

Krassman sa...

@Roger
Jag bor i Begshamra, och med tanke på att reviret utökat i takt med att fjolårsvalparna blivit stora så vill jag hävda att jag faktiskt gör det, eller i alla fall i dess direkta närhet.

Jag är ordförande för den lokala S-föreingen som finns inom reviret, så där har du svaret till varför jag engagerat mig. Rovdjurspolitiken har beslutatas i riksdagen och är en nationell fråga, dock har man nu inför vilförvaltningsdelagtioner i alla län som beslutar kring de övergripande frågorna inom rovdjurspolitiken. Tanken är att på sikt regionalisera mer och mer av rovdjursförvaltningen.

Men det kommer aldrig att vara helt lokala frågor som styr den övergripande rovdjurspolitiken. Inplantering av varg är en del av rovdjurspolitiken, precis som licensjakten. Jag tror dock inte på inplantering på just det skälet som du tar upp, samt att detta är levande djur och inte kloassar man kan flytta hur som helst.

Ovasett vom man är vargkramare eller inte så har den rådande rovdjurspolitiken ett större stöd än kärnkraften i Sverige. Det finns inte ett enda parti i Sveriges riksdag som vill utrota vargen. Det är knappast frågan om man får se en vild varg som avgör om man är förespråkare för varg Roger.

Ingen är berövad friheten att gå med hund i skogen, inte ens på privat mark, och det har vi allmansrätten att tacka för. Men att gå med lös hund i Sveriges minsta vargrevir är ett risktagande.

Vi har inte i moderna tid haft några vargattacker i Sverige. Det kanske kan ske, men då handlar det knappast om friska djur. Jag såg ju tillexempel att vargen i Helsingborg bet i en killes byxben förra veckan. Det skall väl vara den första vargattacken i moderntid, men frågan är väl vem som var mest rädd. Googla på bilden och dra dina egana slutsatser på det.

@Pirre
Det är sorglit och tråkigt att det hänt och precis som jag skriver så tar det tid för människor att förstå och acceptera att de "lever med vargen in på knuten". Hundägaren har ett ansvar, men det har även vi som vill se att vargen överlever.