Bristande kunskap eller medveten strategi

Junilistan torgförde i förra veckan en "rapport" i DN om hur Socialdemokraterna och de borgerliga röstar lika i nio fall av tio i Europa parlamentet. De har gjort en sammanställning av EU-parlamentets 535 omröstningar som visar att Socialdemokrater och Moderater ofta röstar lika och att den politiska motsättning mellan höger och vänster, som skapar engagemang i den västerländska demokratin inte finns EU-parlamentet. Slutsatsen är då tydligen att man skall rösta på Junilistan i EP-valet den 7:e juni.

Att sedan Junilistan själva röstar som majoriteten gör till 40% av besluten i parlamentet verkar inte vara fullt så intressant att belysa enligt Junilistan. Något som jag tycker är intressant. Betyder det att 40% av alla beslut som fattas i parlamentet i inte är höger eller vänster och inte betyder att man flyttar makt från Bryssel till Sverige. Så beskrivs nämligen kärnan i Junilistans politik på deras hemsida och de skulle väl de aldrig rösta emot i parlamentet.

Sedan tycker jag att Junilistan visar på bristande kunskap, eller så kanske det är en medveten strategi. Det är kommisssionnen som lägger förslagen till parlamentet. Idén till ett förslag kan komma från många håll, till exempel från tjänstemännen inom kommissionen, de andra EU-institutionerna, medlemsländerna, organisationer eller företag. Ibland tar kommissionen experter från medlemsländerna till hjälp vid utarbetandet av förslag. Kommissionens förslag lämnas till ministerrådet och därmed till medlemsländernas regeringar. I de flesta fall lämnas förslaget även till Europaparlamentet.

Kommissionen består av 25 ledamöter från de olika länderna, med olika politiska tillhörighet. Det är inte så att det är en konservativ, liberal eller Socialistisk kommission som lägger förslagen till parlamentet. Då att jämföra med en borgerlig regering i Sverige som lägger sina förslag till Riksdagen. Sedan så fattas besluten i parlamenetet i tre olika nivåer, vilket även det påverkar hur man röstar.

Fördrag
Fördragen är de gemensamma, grundläggande avtalen som anger vilka uppgifter unionen har. Fördragen utgör ramarna för de mer detaljerade gemensamma reglerna som utarbetas inom EU-samarbetet. Beslut om nya fördrag och ändringar i fördragen fattas vid en så kallad regeringskonferens. En regeringskonferens är ett sammanträde där medlemsländernas regeringar förhandlar. Besluten måste vara enhälliga, det vill säga samtliga medlemsländer ska vara överens.

Förordningar
Förordningar gäller som de är skrivna i samtliga medlemsländer. Förordningarna gäller direkt, vilket innebär att medlemsländerna inte behöver stifta några nya lagar för att införa förordningarna. Beslut om nya förordningar måste inte tas med enhällighet. Beror på vilket politikområde ärendet gäller, fattas besluten ofta med kvalificerad majoritet.

Direktiv

De måste omvandlas till nationell lagstiftning. Direktiv är riktade till medlemsländerna och anger vilket resultat som ska uppnås. Ett direktiv måste omvandlas till nationell lagstiftning. Medlemsländerna beslutar själva vad som ska göras för att direktivet ska uppfyllas. I direktivet anges hur lång tid medlemsländerna har på sig att införa direktivet i nationell lagstiftning.
Beslut om nya direktiv måste inte vara enhälliga. Beroende på vilket politikområde ärendet gäller, fattas beslutet ofta med kvalificerad majoritet.

Att man i 97 procent av alla EU-parlamentets slutomröstningar är överens mellan de konservativa, liberala och socialdemokratiska ledamöterna tycker jag inte är så konstigt. Förankringsprossesen som kommissionen gör med både minsiterrådet och parlamenetet är något helt annat en det sättet som riksdags och regering jobbar. Det kanske är mer spännade att tala om skillnaderna än likheterna, något som inte Junlistan verkar finna spännande.

Gammelmedia på detta:

DN

Nymedia på detta:

Farmor Gun, HAX, Paul Lindqvist, Jonas Sjöstedt, Peter Andersson

Krassman, In Your Face