söndag, april 11, 2010

Vem fan bryr sig om Tiger Woods!

I media så har journalistiken gång efter annan visat sin svaghet att falla in i drev mot enskilda individer. Det kan gälla osakliga och osmakliga reportage som görs av profiler inom näringsliv, idrott och politik. Vi har under den gångna mandatperioden sett fler och fler opinionsinstitut rapportera "person-mätningar" inom politiken till ett ökat antal media och PR-byråer.

Dessa mätningar lyfts även inom sociala media för att ge resultaten legitimitet och jag tror att det vi kan läsa i Aftonbladet idag, vilket Metro rapporterade om i veckan, är en bitter eftersmak av floden av "person-mätningar" och fixeringen kring profiler. Thomas Hartman skrev tidigare i veckan om medias ansvar i drevet mot Anna Sjödin i nämnda tidning, och man kan ju tycka att någon journalist på tidningen borde snappat budskapet i hans artikel. Detta till trots så väljer man nu att peka ut politikens nästa Tiger Woods, det skall tydligen bli Sven-Otto Littorin.

I siffror från Socialstyrelsen kan vi finna att i 10 procent av skilsmässor mellan gifta och sambos där barn är inblandade leder till ensam vårdnad. I 9 procent av fallen så tillfaller vårdnaden mamman och en procent pappan (2003). Antalet barn som berördes av skilsmässa det året var 50 000. Leker vi med tanken att dessa siffror fortfarande är aktuella så skulle de tidigare makarna Littorins tvist vara en på 5000 tusen fall.

Vi som tycker att politiken är det intressanta och personen är en del av politiken skall vid tillfällen som dessa sätta ner foten och visa att personfixeringen som sker i fall som dessa inte är okej. Men vi skall även komma ihåg detta nästa gång vi läser en "person-mätning". Vi har alla ett ansvar att sätta fokus på det som är det viktiga i sammanhanget, och är det person eller politik som är det viktiga och jag vet i alla fall vad jag tycker....vem fan bryr sig om Tiger Woods.

Gammelmedia på detta:
Aftonbladet , Aftonbladet2

Nymedia på detta:
Thomas Hartman , Johan Westerholm , Mina Moderata karameller


Krassman, In Your Face