Göran Eriksson på SvD levererar mitt i fredagsmyset en analys av opinionsläget hos våra unga som bara måste kommenteras. Efter att talat med Antonsson ett par gånger under kvällen om Kent:s nya skiva så har jag egentligen bättre saker för mig än att blogga om Erikssons analys man vadå, Antonsson har redan förstört min kväll.
Analysen av förstagångsväljarna ger en tvetydig bild. Vi vet alla att våra ungdomar är den mest politiskt medvetna generationen och ändå så envisas experter med att utmåla våra unga som okunniga, oengagerade och otrogna. Eriksson lyfter även att forskningen som visar att ungdomar vet betydligt mindre om politik än andra grupper gör. Wow, jag är stum av beundran...inte!
Ge mig ett exempel, ett, där kommande generationer framställts som smartare, mer intellektuella och mer motiverade än de generationer som i nuläget styr och ställer på planeten Tellus. Ni kommer inte att hitta några, det vet jag. Eriksson faller likt den medelålders man han är in i fördomarna och riktar sitt missnöje med de ungas opinion mot Miljöpartiet.
Eriksson skriver att en halv miljon svenskar får rösta för första gången den 19:e september, vilket motsvarar 7 procent av alla väljarna, vilket inte kanske verka så mycket. Vad han missar är att om förstagångsväljarna från 2006 röstar som de gjorde då, så kommer det betyda att de rödgröna rösterna ökar ännu mer. Lägg då till att den borgerliga alliansen vann valet 2006 med 2,16 procent och vips så är gruppen inte så marginaliserad som 47:åriga Eriksson nu beskriver den som.
Det finns tre typer av väljare. De som alltid kommer att rösta borgerligt, de som alltid kommer att rösta rödgrönt och de som avgör valet. Det kan mycket väl bli förstagångsväljarna som avgör valet den 19:e september, oavsett hur oviktiga Eriksson vill göra dom i sin artikel. På valdagen räknas nämligen varje röst och jag kan bara fundera vidare på syftet med Erikssons artikel.
Gammelmedia på detta:
SvD /
Krassman / In Your Face
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar