Medlemskap istället för utanförskap

Den EU-kritiske socialdemokraten Sören Wibe lämnar socialdemokraterna. Han skriver att Soialdemokraterna lovade att motarbeta att EU blir ett överstatligt projekt. Men Lavaldomen i Vaxholmsfallet visade sig vara ett exempel på att EU-projektet syftar till att förvandla de oberoende staterna i Europa till ett federalt Storeuropa, hävdar han. Jag delar inte Sörens syn alls på Lavaldomen. Det är den frågan som nu får Sören att ta steget ur partiet och jag tycker faktiskt att att Sören Wibe tar "nödutgången" från sitt engagemang genom att skylla på Lavalomen.

Wibe tar "nödutgången" från sitt engagemang

Frågan om EU:s utstationeringsdirektiv och Lex Brittania är frågor som är långt från avgjorda. Känns mer som att Sören Wibe tröttnat på att måla upp en bild av att det skulle vara bättre för Sverige och stå utanför EU, och jag förstår att han tröttnat på det. Lissabon fördraget har många förändringar som är till det bättre, men oxå saker som behöver förbättras.

Jag tänker inte se EU som roten till allt ont eller lösningen på alla problem men oavsett så tror jag att Sverige har en bättre framtid att vänta med ett medlemskap istället för ett utanförskap. Sören Wibe låter denna fråga avgöra bandet med det parti som han varit med i 25 år och jag tror oxå att Sören själv hade haft det bättre i ett medlemskap än ett utanförskap, oavsett om han tror att socialdemokratin är roten till allt ont eller lösningen på alla problem.

Andra bloggar om detta : Yazdanfar , Morian , Silverstrand

Krassman, In Your Face