Inte helt oväntat rusar nu StureplansCentern och MUF:are till restaurangen för undsättning. I likhet med tidigare utspel från dessa borgerliga fackantanogister så utgår man från att det inte finns någon grund eller orsak till fackets agerande.
.jpg)
Kravet från facket är att arbetsgivaren skall betala och skatta för den uteblivna lönen, helt galet enligt StureplansCenterns ordförande Fredrick Federley. - Det är viktigt att gå till Lilla Karachi och stödja dem tills vi vet vad som faktiskt har hänt, säger han. Att på detta navia sätt ta parti för arbetsgivaren när förhandlingar har hållits är den självklara strategin för att misstänkliggöra och skuldbelägga facket och den enskillda medlemmen. Om det nu skulle finnas oriktigheter i yrkande så tror jag att arbetgivaren har en större möjlighet att klara utgiften än den drabbade individen som inte fått sin lön.
Krassman, In Your Face
24 kommentarer:
Personligen anser jag att det är fullständigt galet att Federley lägger sig i en konflikt på arbetsmarknaden. Han har ingen rätt att göra detta överhuvudtaget eftersom han är politiker. I Sverige sköts arbetsmarknaden av arbetsmarknadens parter och inte av politiker. Vad Fredrik Federley saknar är historisk bildning. En politiker ska inte tillåtas lägga sig i arbetsmarknadspolitik utan ha fått en genomgripande utbildning i svenska modellen. Det är dags att facket ryter ifrån ordentligt!
Jag håller helt med, självklart är det så att vi utan att tvivla eller undersöka saken vidare ska ta den anställdes sida. Han anklagar ju faktiskt en arbetsgivare!
Arbetsgivare i det kapitalistiska samhälle vi lever i är ju bland annat kända för att utnyttja och suga ut sina anställda genom att betala för låg lön och inte heller avstå från tillräckligt mycket skatt.
På detta och troligtvis andra sätt har den aktuella ägaren säkert varit girig och allmänt otrevlig (han är ju arbetsgivare/ kapitalist!)
Syndikalisterna vet alltid vad som är rätt och riktigt.
Jag tycker alltså att fucket gör helt rätt som försvårar för/ hindrar människor att äta på Lilla Karachi. Jag frågar mig bara varför de hedervärda inte tar i hårdare och anklagar och hänvisar till andra saker som arbetsgivaren, hans släktingar och landsmän kan antas ha gjort (de är ju mer eller mindre kriminella hela bunten!)
Ett sådant system kan inte utnyttjas, för det är syndikalisterna och vi andra rättrogna som vet vad som är rätt.
Jag hoppas att restaurangägaren, oavsett om han är skyldig till det han anklagas för eller inte, borde få sitt straff utan att vänta på ett utlåtande från Sveriges mjäkiga juridiska system. Hans restaurang borde stängas av myndigheterna eller försättas i konkurs för att han satt sig upp mot syndikalisterna och en av dess (numera) medlemmar. Han själv borde sättas på första bästa plan till sitt hemland igen. Ut ur Sverige ska de!
Tack för ordet,
Nils (nationell socialist)
Hm, Nils (som jag hoppas att du inte heter):
Jag hoppas att du på något sätt är ironisk i dina inlägg. Jag väljer hur som helst att se dem som ironiska och något raljerande över den fackliga tendensen att alltid ta den enskildes sida mot "överheten" oavsett det faktiska läget (juridiskt eller annat) eller en tanke på eventuella effekter.
Intressant också att se hur konstigt det kan bli när man blandar in rasistiska aspekter i resonemang. Tack för belysningen av det ;)
"Nationell socialist" - ha, den var kul : )
Trevlig helg,
Micke
Varför går inte syndikalisterna till domstol istället för att trakasera människor?
De har ingen rätt att agera domare, jury och bödel i ett.
Och varför är det okej att socialister får lägga sig i arbetsmarknadspolitiken men inte högerpolitiker?
Vi behöver ett värderingsskifte!
Syndikalisterna gör helt fel när de tar saken i egna händer på detta vis, skapar bara negativ publicitet. Saken ska avgöras i domstol.
Den anställde borde anmält arbetsgivaren betydligt tidigare. Känns lite märkligt att komma nu, några år senare, och begära skadestånd?
De tar inte upp det i domstol därför att det finns skillnad mellan lag och rätt. Bara för att det saknas bevis för att restaurangägaren inte gjort fel, betyder det inte att han har gjort rätt.
Människorna bakom manifestationerna har gjort ett ställningstagande och ställt sig bakom den före detta anställde. Manifestationen är varken "odräglig" eller "mobbing", utan en icke-parlamentarisk politisk aktion.
Personligen tycker jag det är fint att det fortfarande finns människor som besegrar sin lättja och faktiskt hävdar vad de tycker är rätt, utan att bara hänvisa till stela byråkratiska institutioner och dess regelverk.
SAC har rätt att blockera Lilla Karachi. Om lön inte har blivit utbetald är detta ett legitimt påtryckningsmedel (MBL 41a § och 35§) för att få arbetsgivaren att ta upp fallet i domstol.
Hade det varit olagligt hade naturligtvis polisen upplöst blockaden.
Att mediehoran Federley är ute och cyklar igen är väl ingen större nyhet, men det är ändå bra att du förklarar för honom vad MBL faktiskt säger om indrivningsblockader.
Undrar hur länge det dröjer innan Fredrik bestämmer sig för att öppna en indisk restaurang (som han sedermera kan driva i konkurs efter någon månad)?
Magnus Hammar: Det är enligt MBL arbetsköparens ansvar att ta upp saken till domstol; det är inte fackets ansvar. Om arbetsköparen inte bryr sig om att göra det så kan en indrivningsblockad bli aktuell.
Har ingen i högern läst lagen eller är det endast spelad okunskap?
Magnus Hammar: Fackliga organisationer behöver inte gå till domstol, men det kanske du har lärt dig vid det här laget.
Anonym som heter Nils: Din typ av inskränkta och främligsfientliga kommentarer går fet bort på min blogg. Jag borde ta bort den men ger dig en chans att bättra dig. Du är välkommen med en ny om du klarar att hålla en nivå som inte bygger på fördomar och rädsla för sådant som du inte förstår dig på.
thezood: word.....
Krassman:
Inga problem, ta gärna bort mitt tidigare "inlägg". Det var skrivet mest för att provocera och testa responsiviteten i bloggen. (Inlägget uttrycker naturligtvis inte heller mina riktiga åsikter - vare sig kring människor av annan nationalitet och etniskt ursprung eller annat).
I övrigt håller jag med om att det är bra att inlägg på bloggar "inte bygger på fördomar och rädsla för sådant som [skribenten] inte förstår [sig] på." Ibland kan det väl dock vara så att man i sak inte håller med bloggaren men detta behöver i sin tur inte per automatik innebära att man "inte förstår sig på" utan bara att man tycker annorlunda. Eller vad säger du?
Lycka till framöver,
Nils (som självfallet inte heter Nils)
Jag förstår självklart skillnaden mellan vad som är lag och rätt men är det upp till syndikalisterna att avgöra vad som är "rätt" utan att de har bevis.
Hur skulle det se ut om alla verkade efter de reglerna? Då har vi ju snart ett rättslöst samhälle.
Anonym (sista): Jag begär inte att alla skall veta hur det förhållersig i trelationen mellan arbetsmarkandens oarter, men lite grund kunskap kunde ju vara bra om du vill debattera frågan.
Du skriver "utan att de har bevis" då menar du alltså att killen som har blivit drabbad och det faktum att förhadlingar gällande de fackiga kraven hållits inte räcker?
Det är just detta som är poängen med att det är arbetsmarknadens partner som sköter konflikterna på arbetsmarknaden. Tycker du att polisen skall sköta felaktigt utbetalda löner och uppsägningar?
Om arbetsgivaren vill lösa detta skall han koppla in arbetsgivarorganisationen som blir hans förträdare nu när det blivit konflikt. Som det verkar så vill han lösa detta på egen hand, undrar inte du precis som alla andra varför han gör det?
Det jag reagerade över var kommentaren från the zood "Bara för att det saknas bevis för att restaurangägaren inte gjort fel, betyder det inte att han har gjort rätt." saknas det bevis kan ju inte facket göra som de gjort.
Varför tas frågan upp först efter två år? Känns märkligt att komma först efter två år och begära skadestånd; den anställde borde gått till facket direkt.
Han kanske inte är med i någon arbetsgivareorganisation?
Anonym (sista): Facket skulle aldrig driva en fråga på det här sättet om de inte hade trovärdiga bevis för det. Om det går till AD och facket förlorar får de betala skadestånd till arbetsgivaren och rättegångs kostnaderna och det är inge småpengar.
Visst kan man tycka att det borde hänt något snabbare men frågan är om det spelar någon roll. Även om det hände för flera år sedan så skulle facket aldrig gå till konflikt om de inte hade goda grunder för sitt yrkande.
Är inte arbetsgivaren med i någon arbetsgivarorganisation så får han vända sig till en advokat, och betala för rättshjälpen. Det är precis samma sak man får göra när men inte är medlem i facket och hamnar i en konflikt med sin arbetsgivare.
Det är ruttet att utnyttja människor på flykt som försöker starta ett nytt liv och är i beroendeställning.
Men det syndikalisterna håller på med kastar bara skit på dem själva, folk i allmänhet tycker ni beter er som idioter och sakfrågan glöms bort.
Bättre att få hjälpa personen i fråga att få via media och rättsväsendet. Uppdrag granskning hade kanske gillat historien.
Nå var skall jag börja...?
För det första får Federley uttala sig som civilist bäst han vill. Det är inte automatiskt så att man får munkavle om man är politiker.
Begränsningarna handlar isf mer om att man i en ministerposition (eller direkt stödjande en sådan) inte bör uttala sig i enskilda fall - eftersom man då gör sig skyldig till ministerstyre.
Sen är det intressant att SAC säger sig ha goda grunder för sina påståenden. Om det är så, så bör man nog gå vidare till AD eller motsvarande, snarare än att stå utanför restaurangen - om inte annat så för att det är snabbare, mer konstruktivt och väsentligt bättre ur PR-synvinkel.
Har man å andra sidan inga andra bevis än en ord mot ord situation, så blir jag lite fundersam. Skall man verkligen driva ett fall så hårt, när det enda man har är "offrets" vittnesmål om vad som hände för länge sedan? Det borde ringa i varningsklockorna vad gäller rättssäkerheten.
Vill man verkligen riskera att agera nyttig idiot om det visar sig att det är en personlig vendetta man stödjer? Jag säger inte att det är så, men jag säger däremot att om man inte har svart på vitt, så väntar ett sådant utnyttjande om hörnet - något man kanske inte ens kommer att bli medveten om. Isf kan situationen mycket väl uppstå att man slår sig för bröstet för att i praktiken ha blivit utnyttjad.
Sen måste SAC, med flera bli klarare över exakt var gränserna går.
Det är helt OK att dela ut flygblad, eller till och med vilja informera. Det är däremot inte OK att hindra någon att komma in, eller okväda någon som trots blockaden väljer att äta på restaurangen.
Det är upp till var och en vad de vill göra, och personer som väljer att nonchalera SAC skall kunna göra det utan att mötas av glåpord, hotelser eller fysiska hinder.
Varje repressiv åtgärd som SAC initierar eller ser mellan fingrarna med, minskar SAC:s legitimitet och inbjuder till motsvarande repression tillbaka. Det är i alla fall inte en utveckling jag vill se.
Marcus: Självklart får Federley uttala sig om vad som helst, hur som helst och när som helst. Att han är riksdagsledamot och är en av de högsta folkvalda i landet får han och hans parti ta konsekvensen av. Kan inte se någonstans att jag eller någon annan skrivit att han inte får uttala sig, eller har jag missat något kanske? I såfall sorry för det.
Visst kan målet gå vidare till AD men då krävs det att arbetsgivarparten(org.alt advokat) företräder företaget och SAC centralt företräder medlemmen. Bra analys för övrigt och jag delar din uppfattning att SAC måste tänka på sitt agerande utanför Lilla Karachi.Skall man använda blockad som medel skall det användas rätt. Väljer kunder att ändå gå dit skall det respekteras.
Personligen anser jag att det är fullständigt galet att Federley lägger sig i en konflikt på arbetsmarknaden. Han har ingen rätt att göra detta överhuvudtaget eftersom han är politiker [...]
Förbud? Kanske inte, men det gastas ganska mycket så fort en politiker som Federley säger vad han tycker i ett enskilt fall.
Sen är det väl klart att facket får företräda sin medlem och en advokat eller AG-org restaurangen om man drar det till AD. Har man på fötterna så vinner man där, i annat fall undrar jag vad man pysslar med?
Papperslösagruppen har försökt övertala potentiella restauranggäster att inte gå in. Det är ingen fysisk blockad, som när blockadvakterna står i armkrok tills polisen kommer med pepparsprej.
De senaste dagarna har det blivit uppenbart att restaurangen bluffar om det mesta i konflikten.
1. "Revisorn" som kunde "intyga att inga svarta pengar förekommit i verksamheten" enl bl a Maria Abrahamsson, SvD:s ledarsida, är inte alls revisor utan en person som sköter bokföringen åt krogen. Titeln revisor har han använt för att låta neutral och trovärdig. Abrahamsson kollade inte, hon ville utnyttja krogkonflikten för sina egna syften - att anklaga regeringen för att vara för mjuk mot facket.
2. I fyra år har krogen haft kollektivavtal med Hotell o Restaurangfacket. Ändå betalar man 15-20 kr/timme för lite.
3. De lönesummor som betalats ut enligt bokslutet (finns hos Bolagsverket) räcker inte för att hålla igång en restaurang med Lilla Karachis tider och antal platser.
En följd av dessa avslöjanden är att flera högerbloggare tagit avstånd från krogägaren. En annan är att Papperslösagruppen begärt förhandling om avtalsbrottet. Ev. gör HRF likadant. Det är hög tid - uppföljningen av det avtal som tecknades verkar ha varit dålig.
Mer info på www.arbetaren.se
Härligt att denna lilla pärla i Gamla Stan får uppmärksamhet. Lönedumpning åsido, det är de låga priserna i jämförelse med andra krogar med hissnande priser, som ger det bestående intrycket.
Så, med risken för att bli påhoppad av en facklig arbetare, kommer jag fortsätta gå till Lilla Karachi. Avnjuta det pakistanska kökets frestelser med gott samvete.
Ung centern och MUF:arna har ingen aning om vad de ger sig in på.
Det finns massor av kineser, thailändare, mongoler som utnyttjas av skrupellösa restaurangägare från deras hemländer som driver restaurang i Sverige.
Blockaden är över, restaurangägarens advokat skrev på en överenskommelse idag. Den f d anställde får 65.000 (minus skatt förstås). Krogägaren drar tillbaka domstolsproceduren som han inledde för några dagar sedan och som enl advokaten skulle ha kostat 150.000-200.000 för syndikalisterna.
Nu väntar jag på Maria Abrahamssons kommentar i SvD. Hon kommer att skriva att överenskommelsen visar att hon hade rätt i sitt krav att alliansregeringen måste stoppa de här fackliga Hells Angels-metoderna.
Eller ska hon fortsätta tiga som hon gjort sedan krogägarens alla bluffar (kollektivavtalsbrott m m) avslöjades?
L-E: Så bra då. Åter igen har man visat att arbetsmarknadens parter kan lösa sina egna konflikter.
Arbetstagar org. och arbetsgivaren gör upp och klarar ut det fel som den här gången arbetsgivaren stått för vilket ger ersättning till den drabbade medlemmen. Helt uppenbart att Maria Abrahamssons på SvD inte vet vilka metoder H-A använder, men det var kanske inget nytt.
Skicka en kommentar