måndag, februari 08, 2010

Sänk skatterna, jämt, alltid och oavsett

Jag har en vän, vi kan kalla honom Anders. Denna Anders jobbar på Moderaternas kansli i riksdagen och  tipsade mig om en artikel. Han bad mig att ta av mig "partiglasögonen" när jag skulle läsa den, som om det nu skulle vara möjligt. Artikeln är författad av tre ekonomer som drar slutsatsen att det inte finns något (typ) samband mellan arbetsinkomst och nettoförmögenhet (tillgångar ink.bostad minus skulder).

Så här skriver de bland annat "För dem som inte ärvt pengar eller haft turen att vid rätt tillfälle köpa hus i en tillväxtregion, är vägen stängd. Det går inte att bygga upp en förmögenhet genom en vanlig lönekarriär. Om vi vill jämna ut standardskillnaderna är enda rimliga lösningen att kraftigt sänka det totala skattetrycket och progressiviteten i inkomstskattesystemet." Deras lösning är alltså den samma som Reinfeldts, det handlar om att sänka skatterna, jämt, alltid och oavsett. Men gör det att rubriken på artikeln ”Rik pappa är viktigare än talang och utbildning” blir en sanning och att det är bättre i USA, svaret på det kära läsare är nej.

Tar man sig tid att läsa låginkomstutredningen som Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd publicerat i tre delar så blir bilden och slutsatsen en annan. Detta handlar om social rörlighet och i Sverige har vi mer av det än i dessa ekonomers och Reinfeldts "föregångsland" som verkar vara USA. I den sista delrapporten kan vi läsa bland annat följande:

"De nordiska länderna är socialt rörligare än andra utvecklade länder. Rörligheten är lägst i USA, men endast något högre i länder som Storbritannien, Italien och Frankrike. Därmed är livschanserna bättre fördelade i Sverige. Vi kan i högre utsträckning än andra frigöra oss från vår historia och bli den vi vill bli. Den amerikanska drömmen är en realitet i de nordiska länderna, men i praktiken en mardröm på andra sidan atlanten.

Orsakerna till den höga (låga) sociala rörligheten i Norden (USA) handlar i grund och botten om samhällets institutionella struktur – om i vilken utsträckning samhället tillåts kompensera för skillnader i uppväxtvillkor och familjeförhållanden, om utbildningssystemets struktur, om avkastningen på utbildning, om lönespridningen, om inkomstskillnaderna, om förekomsten av arbeten med låga löner, om graden av omfördelning.







Många av de faktorer som gynnar den sociala rörligheten har under de senaste 10-15 åren hamnat under hårt tryck i Sverige. Vi befinner oss i en situation där vi fortfarande lyckas väl i ett internationellt perspektiv, men trenden är tydlig: de underliggande mekanismer som gynnar den sociala rörligheten håller på att försvagas. Risken är att vi om ett antal år, när de grupper som påverkats av de institutionella förändringarna har etablerat sig på arbetsmarknaden, kommer att uppleva en lägre social rörlighet.

Ett annat sätt att fånga in rörligheten över inkomstfördelningen är att studera den så kallade långväga rörligheten. Med detta avses sannolikheten att en son med en far i den lägsta (högsta) kvintilen själv klättrar (faller) till den högsta kvintilen.8 Som framgår av tabell 4 är sannolikheten störst i Danmark – chansen att den med en fattig far tar sig till den högsta inkomstgruppen är störst där. Skillnaden till de andra länderna är statistiskt signifikant. I Finland, Norge, Sverige och Storbritannien är sannolikheten ungefär lika hög och skillnaderna ligger inom felmarginalen. Men för USA är bilden statistiskt signifikant. Sannolikheten att sonen med en fattig far rör sig till den högsta inkomstnivån är lägre i USA än i de andra länderna."






Vi avslutar med några bra citat från rapporten om hur länge den amerikanska drömmen lever i Sverige.

”The picture that emerges is that Northern Europe and Canada are particularly mobile and that Britain and the US have the lowest intergenerational mobility (social rörlighet). The idea of the US as the ´Land of opportunity´ persists; and clearly seems misplaced.”

"There is this myth I think in the United States that it's very easy to move from rags-to-riches. In fact every time someone compares mobility with the US, they find."

Gammelmedia på detta:
DN ,

Nymedia på detta:
Ingen kommer undan politikenPer Penning , Mosseby , Dick Erixon , Begrundat och plitat , För facket i tiden , Roger Jönsson , Synnerligen kunnigast

Krassman, In Your Face

4 kommentarer:

Eva-Lena Jansson sa...

Är det här ditt svar till "Anders" eller har du gett honom något annat att läsa utan partiglasögon på?

AH sa...

En undersökning i USA visar att 87% av miljonärerna kommer från föräldrar med låg inkomst (1:a generation, inte farfarfar).
Hur förklarar man det i ett land där möjligheterna är så mycket sämre än i möjligheternas Sverige?

Tobias sa...

Storbritannien ar ett land med stora lonskillnader, och det ar lattare att rora sig fran botten till toppen som du menar i Sverige, och chefer tjanar faktiskt i genomsnitt mer dar an i USA.

Det ar helt klart sant att svenskar nedvarderar hogre utbildning. Men all hogre utbildning leder inte till jobb.

Det intressanta med statistik ar att man kan tolka den exakt som man vill, och det betyder inte att man har ratt...

Jag tror nog att "klassresorna" ar ovanligare i USA eftersom det inte ar gratis att ga pa hogskola och universitet.

Man kan ju anta att varje undersokning har ett syfte och man darfor inte kan lita pa att statistik alltid entydigt berattar en sanning.

Att bara ordinera skattehojningar ar val lika korkat det. Ingen har sagt att man vill ha det som i USA. Nej, du. Det ar bara en bekvam floskel for att inte ta debatten.

Hojda skatter har inte lett till battre sjukvard eller battre sociala system. Sveriges valfard ligger inte battre till an manga andra EU-lander.

Det finns ganska manga bevis pa att en rik pappa leder till att man pluggar mer, har kontakter och darmed klarar sig battre. Dom har helt ratt, och det har ju sossar havdat lange. Dom gillar bara inte att nagon vander det emot dom sjalva.

Mycket tyder ocksa pa att lagre skatter kan leda till mer inkomst for staten eftersom det finns nagot som kallas moms.

Du har inte bevisat att hogre skatter leder till battre levnadsvillkor heller. Du bara antar det...

MrPerfect72 sa...

@AH ..

"En undersökning i USA visar att 87% av miljonärerna kommer från föräldrar med låg inkomst (1:a generation, inte farfarfar)."

I ett stort land daer de obildade spelar paa miljonlotterier och daer kriminalitet aer en av de faa fungerande karriaervaegarna ter det sig inte allt maerkligt.