Björklund öppnar för ännu mer flum i skolan
Vad får människor att tro att ett skriftligt omdöme skulle motivera elever och föräldrar att engagera sig mer än ett muntligt omdöme? Har vi i detta land inte lärt oss något av historien när det gäller betyghets och att selektera och sätta stämpeln på våra barn i tidiga åldrar. Tack, men nej tack Jan Björklund. Se istället till att ge skolan de resurser som den behöver så att alla elever kan synas och motiveras. Alla elever har utvecklingssamtal och tror man nu att ett skriftligt omdöme som är utformat av varje enskilld rektor skulle bidra till tydlighet, knappast. Detta är att tillföra ännu mera flum, signerat Jan Björklund.
Krassman, In Your Face
9 kommentarer:
Är det så fel med ett skriftligt omdöme? Det kan ju arkiveras för att visa att man tog en elevs problem på allvar. Det man man inte göra med muntliga omdömen. Finns det något som skulle vara "värre" med att få det skriftligt än muntligt?!?
Utmärkt inlägg. Man önskar att politiker och proffstyckare skulle låta den forskning som faktiskt finns, få tala och i förlägningen råda. Inget annat arbete är så utsatt för tyck-styrande och opinionssiffror. När det gäller pengar är det däremot annat ljud i skällan. För mig är den signalen kristallklar.
Anonym 1: Att arkivera ett skriftligt omdöme visar inte att man tagit tag i problemet, utan att man sett det. Dessutom så dokumneteras det att utvecklingssamtalen hålls redan idag. Att ta tag i problemet är något helt annat.
För barnet/eleven tror jag att ett skriftligt omdöme är värre än ett muntligt. Vad skulle du själv föredra, en tillsägelse vid en poliskontroll eller ett inbetalningskort.
Det är inte skriftliga omdömen som han vill ha. Han vill ha betyg som varje enskild rektor bestämmer utformningen på.
Hur flummigt är inte det?
Åsikterna i denna blogg är bara ytterligare ett bevis på att flumsamhället breder ut sig.
Hur många elever går inte idag ur grundskolan utan att ens ha basala kunskaper i grundämnena, för att sedan ha ett h-vete i gymnasiet när det helt plötsligt börjar ställas krav på dem?
Björklund förslag kanske inte är helt kristallklart in i minsta detalj, men budskapet är kristallklart både till elever och lärare:
Fr.o.m. nu så kommer det att ställas krav på er att ni å ena sidan lär ut det ni skall, å andra sidan lär er det ni skall.
Det måste finnas ett styrsystem som är glasklart för att alla inblandade skall förstå vad som gäller, och för att tydligt visa var och när det behövs extra stöd för elever som av någon anledning inte hänger med.
Rätt använt blir detta ett utmärkt verktyg för skolan att säkerställa kunskapsnivån är rätt på eleverna och för att planera så att tillgängliga resurser används på bästa sätt.
Jag förstår inte varför betygen togs bort över huvudtaget.
Anonym III: Ja hur många går ut gundskolan med ens basala kunskaper i grundämnena? På dessa få rader så är det lätt att läsa att du är ytterligare en expert på skolan och att du vet exakt hur det fungerar i alla skolor. Men jag håller med dig om att signalen är kristallklar. Från och med nu skall barn som är 6-7 år bedömas skriftlig.
Har en fråga på ditt påstående om betygen och resurser. Om nu betygen säkerställer att kunskapsnivån är rätt på eleverna och gör att tillgängliga resurser används på bästa sätt. Hur kan det då komma sig att att vi har elever som inte klarar grundskola och gymnasium, trots att de får betyg. Tack för att du på ett så fint sätt bevisar mitt påstående. Övertron som vissa har till betyg och skriftliga omdömen.
Kommentarerna till Björklunds olika utspel är de förväntade, alla säger sig vilja ha ”ordning och reda”, betyg i låga åldrar m m. Det är ett ryggmärgssvar från alla som inte tänkt till utan bara har en åsikt om skolan. Alla vill ha en åsikt om skolan, dessvärre är de sällan genomtänkta.
Vi är ett stort antal personer runt om i Sverige som är allvarligt bekymrade för vilken effekt skolministerns idéer om vad som är nödvändigt att göra, kommer att få på lite sikt.
”Vi” är ingen politiskt ”sekt” eller någon ”suspekt” grupp utan (ofta) lärare med lång erfarenhet av den svenska skolan. Mer precist är vi just nu ett 40-tal olika projekt i Sverige som inom ramen för Nuteks Entreprenörskapsprogram arbetar med skolutveckling inom landets alla regioner, delregioner och i ett stort antal kommuner. Nutek har uppdraget från Näringsdepartementet och där (läs Maud Olofsson) finns insikter om vilka faktorer som är avgörande för att säkerställa Sveriges välfärd och tillväxt. Då handlar det istället om att skolan måste skapa och fostra medborgare som ”kan stå på egna ben”, som besitter en mängd ”förmågor” för att i livet kunna veta hur och till vad de ska använda sina kunskaper. Ibland kallar vi dessa förmågor för ”entreprenöriella” och vi pratar om det ”entreprenöriella lärandet”. Det smått komiska är att dessa förmågor är identiska med skolans läroplaners ”strävansmål”, det är bara det att inom skolan är dessa mål inte speciellt kända… Konferenser hålls runt om i landet, inom hela EU växer det fram samma insikt, i Lissabon-strategin finns 8 nyckelkompetenser angivna som alla medborgare inom EU måste ha, en av dessa är just ”entreprenörskap”. EU-kommissionen har uppmanat alla medlemsstater att arbeta fram ”nationella strategier” för entreprenöriellt lärande. Endast Norge har gjort detta hittills! Överraskande är att även Sverige håller på att ta fram en sådan strategi men vi är lite osäkra på om utbildningsdepartementets tjänstemän har samma syn på frågorna som vi har. Samtidigt växer intresset på våra skolor, en del pedagoger känner att vi är på väg mot ”vägs ände” med nuvarande ”industri-samhälle-utbildning” och vill inte göra mer av det som uppenbarligen inte fungerar. Förra året lät Nutek Christer Westlund och Marielle Peterson skriva en bok ”Så tänds eldsjälar”. 45 000 ex nu ute på lndets skolor, en riktigt kiosk-vältare! Boken är det bästa som finns just nu kring entreprenöriellt lärande och förklarar på djupet vilka utmaningar vår svenska skola står inför.Så här lyder baksidestexten:
I varje elev bor en eldsjäl! Entreprenöriellt lärande är en pedagogisk form som syftar till att låta elever släppa fram sina eldsjälar. Då föds ett kreativt och dynamiskt klimat i skolan. Lusten att lära och viljan att själv ta ansvar för sitt lärande infinner sig när eldsjälarna får ta plats. Entreprenöriellt lärande består av gamla och nya pedagogiska metoder och idéer som på ett tydligt och strukturerat sätt konkretiseras i ett sammanhang som riktas mot skolans strävansmål. Målet är att stimulera eleverna till att utveckla värdefulla kompetenser inför dagens och morgondagens arbetsmarknad.
Hälsning Hans Schub
Projektledare "Entreprenörskap som förhållningssätt"
Fyrbodals kommunalförbund
"I varje elev bor en eldsjäl! Entreprenöriellt lärande är en pedagogisk form som syftar till att låta elever släppa fram sina eldsjälar"
Detta är nog bland det mest löjeväckande sk*tsnack jag läst på länge.
"”Vi” är ingen politiskt ”sekt” eller någon ”suspekt” grupp". Och detta är ju själva beviset. Samma argument som kvacksalvare, hästhandlare och andra skojare som är ute efter våra pengar sagt i alla tider.
Lägg av.
Hans Schub: Utmärkt konstruktivt inlägg från någon med kunskaper inom området, till skillnad från alla "tyckare"! Gillar idén med det entreprenöriella lärandet - dock inte det enda sätt att utveckla skolan från det träsk det befinner sig i dagsläget.
För att knyta an till diskussionen angående omdömen, så blir jag lite rädd kring den snedvridna tolkningen av ordet "skriftliga omdömen". Det finns otaliga exempel på fördomar och okunskap kring ämnet. Hur får man det att t.ex. handla om betyg? Hur ska man synliggöra elevens läroprocesser i skolan om det inte finns något att knyta an till? Hur ska jag som förälder hantera en lärares påstående om att "det går bra för pelle i skolan"? Det finns i min tankevärld inget att greppa i det påståendet, som tyvär fortfarande är vanligt i skolans utvecklingssamtal. Och värre, om man som förälder får höra att "nej, det går inte så bra för pelle".
Läs departementspromemorian "En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen" och skaffa er en bild om vad det hela handlar om, egentligen.
IUP finns redan - detta förslag tydliggör ansvaret, enligt mig, hos läraren att faktiskt motivera VARFÖR det bra/inte går bra för "Pelle". Och att skriva ner det i den individuella utvecklingsplanen. Först då kan man reflektera över elevers läroprocesser och utveckling i skolan.
Läs promemorian här > http://regeringen.se/sb/d/10120/a/95933
Skicka en kommentar