Jag har vid ett flertalet tillfällen skrivit om Centerpartiet och deras iver att attackera de ungas rättigheter på arbetsmarkanden, med förevändningen att detta skulle ge fler arbeten. Vi känner igen den borgerliga retoriken från ett antal andra områden. A-kassan skulle reformeras för att skapa fler i arbete. Sjukförsäkringen skulle ändras för att få fler i jobb, vi känner alla till hur dåligt detta har fungerat. Per Bardh tycker jag sätter spiken i kistan för Centerpartiets korståg mot LAS. Så här skriver han: Ungdomsarbetslösheten måste tas på allvar. Det framgår med önskvärd tydlighet att frågan inte kan förminskas till en diskussion om en lagtextparagraf. Den grundläggande orsaken till ungdomsarbetslösheten är konjunkturell. Det är brist på efterfrågan i världsekonomin som gör att efterfrågan på arbetskraft är svag. Det drabbar ungdomarna hårdast. Jag hoppas verkligen att den Moderata regeringen tar mod till sig och läser Bardhs artikel.
Gammelmedia på detta:
SvD,
Nymedia på detta:
JJ:n, Germania, Norha4you
Krassman, In Your Face
17 kommentarer:
Om kvinnorna, som ändå bara kostar pengar dubbelt upp (pga föräldraförsäkringen OCH att deras avbrott i sina yrken orsakar manfall och utdaterade kunskaper i kvinnornas fall) stannar hemma och gör sitt så kommer halva arbetsmarknaden att öppnas för oss män. Med tanke på att islam snart kommer att vara majoritet i Europa så borde detta vara en bra lösning.
Om den "grundläggande orsaken till ungdomsarbetslösheten" vore just "konjunkturell" så skulle ungdomsarbetslösheten variera enligt konjunkturen också; annars är den inte konjunkturell.
Men, 2002 -- mitt i en kraftig lågkonjunktur -- så låg ungdomsarbetslösheten på 11,9 procent. Sedan steg den kontinuerligt fram till 2005 -- dvs under högkonjunktur -- till 21,7 procent, dvs nästan en fördubbling. Under högkonjunkturen 2005-2008 skedde sedan bara en marginell minskning, ner till 20% 2008.
Däremot kan vi se från SCB:s presentationsmaterial från Almedalsveckan att ungdomsarbetslöshet stuckit iväg ytterligare under våren, där den ökat från 25% i mars till 30% i maj. Det är dock en alldeles för kort tidsperiod för att kunna säga någonting om hur det hänger ihop med konjunkturen.
Vi kan också konstatera att ungdomsarbetslösheten alltid "spikar" under sommaren, för att sedan sjunka ner när ungdomar återgår till sina studier.
Noterbart är också att även om arbetslösheten ökar bland ungdomar 20-24 år så är det i gruppen 15-19 år som den verkliga ökningen legat; en grupp som inför sommaren ligger på en arbetslöshet på nästan 50%.
Jag vill även påpeka att arbetslösheten sedan 2007 inkluderar även heltidsstuderande och att det inte längre är enbart se som precis avslutat en utbildning som påverkar arbetslösheten utan även de som är mitt i en utbildning.
Tittar vi på spiken i juni så kan vi också notera att (återigen enligt SCB:s statistik) så är hälften av dessa s.k. avvaktare, dvs personer som är arbetslösa just nu men som intom tre månader ska påbörja ett arbete.
Vi kan också se att 1/3 av de som var arbetslösa i juni var heltidsstuderande.
Inga av dessa siffror stöder tesen att ungdomsarbetslösheten skulle vara huvudsakligen konjunkturell.
Mattias du verkar tolka värden utan att fundera på hur dessa siffror uppkommer:
Spiken på sommaren är ju att 100 000 ungdomar slutar skolan tvärt under en veca OCH dom har kommit upp i åldern att dom helt plötsligt finns i statistiken.
För att dessa ungdomar ska få ett jobb så måste lika många gå i pension.
MEN folk går i pension jämt fördelat på året mens skolorna slutar tvärt.
Detta är spiken, det tar ett år innan det det blivit lika många som gått i pension.
Och folkökningen är mer än tillväxten.
konjunkturell hit strukturell dit.
Det är för lite jobb, då blir det arbetslöshet.
Den ökade arbetslösheten bland ungdomar beror också att arbetslösheten generellt ökar.
Då NY-anställer man inte.
Det ser väl lite knepigt ut att NY-anställa en ungdom till ett jobb som någon fått sparken från för 3-sekunder sedan, bara för att !! ja vad?
Det är ju så LAS-hatarna diskuterar.
Sparka en åldring, anställ en ungdom!!
Dom anställda som finns minskas vid en neddragning, inga anställs.
Det är ungdomar som nyanställs 'gamlingarna' cirkulerar.
LAS hit o LAS dit.
LAS:en säger att du har rätt att gå på din hustrus begravning.
LAS:en säger att du inte kan sparkas bara före att du en sned näsa.
Har du något förslag själv och komma med, Krassman? När S styrde hade vi en väldigt hög ungdomsarbetslöshet med, trots högkonjunktur och att man inte räknade studerade och samtidigt sökte jobb för arbetslösa? Sen är de så att dagens ungdomar är en produkt av den svenska flumskolan. Där lärare inte ens kan tillrättavisa en elev utan bli anmäld. Sen kommer de ut i arbetslivet och tror att de kan sitta och sms:a på arbetstid etc. De är trist mot alla bra och hungra undomar som på så sätt inte får chansen. Därför tror jag att en uppluckring i LAS kan göra att dem som står längst bak i kön, kan få en fot in.
@Mr M
Du skrev: "Har du något förslag själv och komma med, Krassman?"
Mitt svar: Självklart har jag det. Mer satsningar på arbetsmarknadsutbildningar, ta bort arbetsgivaravgiften för unga, återinför det statliga bidraget för Komvux som den borgerliga regeringen tog bort. Stärk ungas situation på arbetsmarknaden genom att se till att tillfälliga anställningar minimeras och höj minimilönerna, för att nämna några saker.
Du skrev: "När S styrde hade vi en väldigt hög ungdomsarbetslöshet med, trots högkonjunktur och att man inte räknade studerade och samtidigt sökte jobb för arbetslösa?"
Mitt svar: Ja visst, men det är knappast ett argument för att göra samma misstag igen. Sitta med armarna i kors och låta ungdomsarbetslösheten skena som den borgerliga regeringen nu gör.
Du skrev: "Sen är de så att dagens ungdomar är en produkt av den svenska flumskolan. Där lärare inte ens kan tillrättavisa en elev utan bli anmäld. Sen kommer de ut i arbetslivet och tror att de kan sitta och sms:a på arbetstid etc. De är trist mot alla bra och hungra ungdomar som på så sätt inte får chansen.
Jag undrar vilket som är värst, ungdomsarbetslösheten eller din föraktfulla och grunda insyn i skolan och våra ungdomar vardag. Säg någon som inte skulle kunna sms:a på arbetstid, det kanske är bättre att ringa eller? Kom igen för tusan. Minns vad personalchefen på Eriksson i Nynäshamn svarade på frågan vilken personal som som nu skulle söka när dom stängde hela fabriken och alla fick gå. - Dom som kan sms:a i mörkret var hennes svar.
Ungdomsarbetslösheten är en mångfasetterat problem, att tro att förändringar i LAS gör att fler unga skall få jobb tror jag inte på. Jag tycker inte att arbetsmarknaden måste balanseras av att om någon grupp skall få trygghet så behöver en annan få göra avkall på sin. När den sist 40-tallisten lämnar arbetsmarknaden kommer vi ha ett stort underskott av arbetskraft.
Om inte jag missminner mig så sänktes arbetsgivaravgiften för unga. De kommer startas läringsplatser som de finns i tex Danmark. Där man får lära sig hur det fungerar på en arbetsplats med en lägre lön. I många fall får de en ansällning senare eller har en referens att använda när de söker.
När S styrde slänge man resurer på friår, gardinbytarjobb och pensionerade människor, för att dölja arbetslösheten. Trots att man red på en högkonjunkturen under hela mandatperioden. Frågan är om satt och var lika upprörd då över S-regeringens hantering av ungdomsarbetslösheten?
Sen är det bara så att dagens ungdomar har inte det bästa ryktet, och sen får du tro vad du vill. De klagas mycket, har mycket fråvaro etc. Därför är detta en av anledningarna till att arbetsgivare inte anställer dem utan referenser. Däför är det i alla fall värt ett försöka att luckra upp i LAS. Och förstår forfarande inte hur unga som sitter med några få tusenlapper i månaden och som är chanslösa att komma in på arbetsmarknaden, har att förlora?
@Mr M
För stora företag så har den sänkts av den Moderata regeringen, men för de små har den höjts. Du skriver att man under den Socialdemokratiska regeringen slängde man resurser på friår, gardinbytarjobb och pensionerade människor. Det kanske du tycker men kan varför gör då den Moderata regeringen om dessa misstag om jag får fråga dig det?. Då var ungdomsarbetslösheten ett problem precis som nu, men den var inte så hög som nu, och då hade man heller inte tagit bort 2/3 av alla arbetsmarknadsutbildningar.
Du kan nöja dig med att konstatera att det alltså är de ungas fel att de inte får några jobb, detta eftersom de har så dåligt rykte. Kan du förresten komma ihåg någon årskull som omfamnades av den äldre generationen som är arbetsgivare? Vill man så går det att skaffa jobb åt unga. Ta Nynäshamns kommun som ett exempel. Dom garanterar sommarjobb åt alla unga som inte fått det via kommunen, ett lysande exempel på att det finns initiativ och möjligheter. Har motionerat om samma sak i min Moderat kommun och resultatet av det blev ett avslag. Man tyckte att de 800 000 som det skulle kosta var för mycket pengar. Samtidigt som kommunen gör ett överskott på närmare 59 miljoner.
Hur menar du att höjda minimilöner (vilket vi iofs knappt har i Sverige, men jag antar att du syftar på ingångslöner) skulle stärka ungdomars position?
En anställning är ganska enkel:
1. Man sållar bort de som inte har tillräcklig utbildning och/eller erfarenhet.
2. Av de som är kvar gör man en selektering. Ibland görs selekteringen med flera olika intervjuer, ibland så är förfarandet enklare.
Om en arbetsgivare då väljer mellan två personer; en 19-åring med noll erfarenhet och en 30-åring med 10 års relevant erfarenhet så kan man väga faktorer mot varandra:
1. Hur lång tid tar det att lära sig jobbet? Ju längre tid, desto dyrare blir det att anställa den som saknar erfarenhet.
2. Vad är den monetära nyttan av att anställa någon med erfarenhet kontra den ökade kostnaden för denna erfarenhet?
3. Hur verkar dessa personer passa in på företaget?
etc.
Om du höjer ingångslönerna så minskar det ekonomiska incitamentet för att anställa personen utan erfarenhet. Du sparar helt enkelt för lite i lön för att motivera kostnaden.
Om det dessutom är ett arbete med inslag av kroppsarbete (exempelvis lagerarbete) så tar du en risk med 19-åringen, eftersom han/hon ännu inte lärt sig hur man ska jobba smart och du har en högre risk för belastningsskador. En 30-åring som jobbat som lagerarbetare i 10 år vet uppenbarligen hur man ska arbeta utan att dra på sig belastningsskador.
Så, genom att anställa 19-åringen får du då:
1. Ett oprövat kort. Du har ingen aning om hur hon/han kommer att sköta sitt jobb.
2. En större risk för belastningsskador (med de kostnader som följer av det)
3. En högre kostnad för att lära honom/henne jobbet.
Samtidigt har då 19-åringen inte den komparativa fördelen av att ha en märkbart lägre lön.
Så, varför skulle arbetsgivaren anställa 19-åringen i det fallet? Jag skulle inte göra det i vilket fall.
Mattias: De är ungefär så jag tänker med. De är bara att inse att arbetsgivare tänker med plånboken som de flesta andra, och finns de minsta risk att man får en som inte fungerar - tar man den erfarne punkt slut!
Krassman; Att arbetslösheten över lag var hög när S styrde beror på att S inte brydde sig att sätta människor i arbete, detta är inget lätt arbete. Trots rekord tillväxt under hela mandateperioden. Därför satsade man bl.a. på "gardinbytarjobb" och förtidspensionering. Hur många under trettio är inte penionärer för att de egentligen är arbetslösa? Och mycket kan man beskylla den nuvarande regeringen för, men de penisionerar inte bort arbetslösheten.
@Mattias
Jag syftar självklart till kollektivavtalens minimilöner, kanske dumt av mig att förvänta mig att alla känner till termen.
Dessa skall alltså inte blandas ihop med lagstadgade minimilöner, som inte finns i Sverige.
För övrigt så ställer du en hypotetisk, men dock intressant fråga om vilket valet skall stå som en arbetsgivare står inför. Övriga subjektiva bedömningskriterier som du kan lyfta in i din hypotetiska frågeställning som arbetsgivaren bör ställa kan vara.
1, Personlia nätverk och kontakter.
2, Hur snabbt utvecklas arbetet och de olika personernas möjlighet att utvecklas i takt med detta.
3, Företagets utveckling.
4, Kostnader vid semester och sjukfrånvaro.
Du skriver även att en 30-åring som jobbat som lagerarbetare i 10 år vet uppenbarligen hur man ska arbeta utan att dra på sig belastningsskador. Den 30-åringen verkar oxå bara veta hur man arbetar på ett lager. Bli inte ledsen nu men ditt exempel kan knappast vara det bästa för att på något sätt visa att LAS skall förändras. En 19-åring har förhoppningsvis betyg och personliga referenser att uppvisa, som alla som söker jobb har i mer eller mindre utsträckning. Sedan så är det väl fortfarande så att provanställning används flitigt för att utvärdera nyanställda.
Belastningsskador är skador som tar lång tid att uppvisa, dessutom väldigt svåra att bevisa vart de uppkommer från. Min erfarenhet säger mig att Arbetsgivare gärna använder yngre än äldre till arbetsuppgifter som kan misstänkas vara tunga och svåra och kunna medföra belastningsskador. Din analys av att en 19-åring löper större risk för belastningsskador på ett lager arbete mot en 30-åring känns enögd och fördomsfull. Resonemanget gränsar till tankarna att kvinnor inte skulle kunna göra tunga fysiska arbeten, något som ändå är överbevisat sedan många år tillbaka. Avslutningsvis dina tre påståenden.
1. Ett oprövat kort. Du har ingen aning om hur hon/han kommer att sköta sitt jobb.
Mitt svar: Inte helt korrekt. Provanställning och referenser bör kunna vara ett svar på detta som även du håller med om.
2. En större risk för belastningsskador (med de kostnader som följer av det)
Mitt svar: Inte korrekt. Dessutom är det arbetsgivarens ansvar att förebygga belastningsskador, och detta löser man inte genom att anställa personer som inte uppvisat det tidigare.
3. En högre kostnad för att lära honom/henne jobbet.
Mitt svar: Inte heller helt sant. Helt beroende på personen i fråga och vilket typ av utbildning som finns på företaget. Kostnaden blir ju lägre för än med lägre kön oxå att utbilda på arbetsplatsen.
Som kuriosa till frågan kan sägas att jag själv varit utbildningsansvarig på ett företag med 250 anställda. Jobbat fackligt sedan 1995 och varit delaktig i flera rehabiliterings utredningar gällande belastningsskador.
@Mr M
Hur du skrev en fråga till mig: "Hur många under trettio är inte pensionärer för att de egentligen är arbetslösa?
Mitt svar:
Jag förstår inte frågan, gör du?.
Däremot håller jag med om att antalet förtidspensioneringar är ett problem. Långt över en halv miljon svenskar har sjuk- och aktivitetsersättning - även kallat förtidspension. Det motsvarar ungefär tio procent av den arbetsföra befolkningen. Frågan är du vilken lösning som Sveriges borgerliga regering har på detta? Trenden man såg redan 2002 är att antalet förtidspensioneringar minskade, för att istället bli långtidssjukskrivningar. Och hur bra din och Mattias regering är på att ta tag i det problem vet vi ju alla. De utförsäkras och får söka socialbidrag istället. Tack för kaffet....
Jag tog exemplet med lagerarbetare och 19-åring eftersom jag själv anställdes som just lagerarbetare när jag var 19 och inom ett år förstörde ryggen på det arbetet.
Nu vet jag givetvis att detta är anekdotiskt och att det därmed har sämre bevisvärde, men jag var inte enda exemplet på den arbetsplatsen.
Sedan kan just den specifika arbetsgivaren ha varit en särdeles dålig arbetsgivare.
I vilket fall så har du fortfarande en kostnad för att kunna arbeta på lager, under förutsättning att man använder truckar (vilket inte är ovanligt inom lagerarbete). Vår fiktiva 30-åring lär redan ha truckkort och du kan sätta honom i arbete direkt. 19-åringen kan inte utföra en del av sina arbetsuppgifter innan hon/han skaffat truckkort, och det innebär dels en utbildnings/testkostnad för arbetsgtivaren, plus att den anställde inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter innan truckkortet är taget.
(Eller så gör man givetvis som min arbetsgivare som sket i såna praktikaliteter som truckkort)
Det är också korrekt att arbetsgivaren borde ha ett ansvar för att förebygga arbetsskador, men det sker inte i den utsträckning som det borde ske. Det är dessutom återigen en kostnad. Att lära någon hur man lyfter smart är ingenting som man skriver i en broschyr och sticker i näven på den nyanställda.
Men, för att ta ett annat exempel. På ett av mina tidigare arbeten så hjälpte jag oftast till när vi skulle anställa nya testare. Detta eftersom jag hade senioriteten och då jag till och från agerade som test manager (även om jag aldrig hade den titeln formellt).
Ibland behövde vi anställa personer med erfarenhet, men ibland räckte det med "enbart" rätt utbildning. Då anställde vi ofta ny-exade eftersom de hade lägre lönekrav, men om lönekravet skilde väldigt lite mellan någon med erfarenhet och någon utan så valde man den med erfarenhet (det var också så jag blev anställd en gång i tiden, de fick väldigt mycket erfarenhet till ett väldigt lågt pris eftersom jag verkligen behövde jobbet)
Så, en låg ingångslön är en komparativ fördel om man inte har andra sådana. Genom att driva upp ingångslönerna -- i förhållande till medellönen -- så stänger du också ute de som saknar erfarenhet.
Själv skulle jag gärna se att ingångslönerna låg stilla i några år, medan övriga löner steg. Jag menar att erfarenhet ska betala sig, och att ungdomar behöver en komparativ fördel i form av lägre ingångslöner.
Sedan har jag inte argumenterat för att LAS ska förändras (även om jag råkar ha den åsikten) utan mitt resonemang handlade om att höjda ingångslöner inte minskar ungdomsarbetslösheten, som du hävdar.
@Mattias
Förlåt mig men jag missade faktiskt att ta upp din fråga. Kanske för att jag själv inte hittade mitt påstående att höjda minimilöner skulle ge fler unga jobb, du kanske kan hjälpa mig med det? Däremot skrev jag i en kommentar till MR M följande
"Stärk ungas situation på arbetsmarknaden genom att se till att tillfälliga anställningar minimeras och höj minimilönerna, för att nämna några saker."
Att höja minimilönerna är naturligtvis för att ge de unga med arbete bättre betalt. Det rådet en alldeles för ålderfixerad lönesättning av våra unga som gör att deras köpkraft och möjligheter är sämre. Jag vill nämligen motverka att ha ett A-lag och ett B-lag på arbetsmarknaden.
Sedan så ÄR arbetsgivaren ansvarig för att förebygga arbetsskador, det finns inget borde i lagstiftningen här Mattias.
Du skriver ju att en låg ingångslön är en komparativ fördel om man inte har andra sådana. Och genom att driva upp ingångslönerna i förhållande till medellönen så stänger man ute de som saknar erfarenhet. Min fråga blir du till dig, vill du sänka ingångslönerna Mattias? Kan tycka att din och MR M:s beskrivning av arbetsmarknaden är något nollsummespel fungerande efterfrågan och behov.
Här är ytterligare en aspekt att ta med när det gäller denna fråga. Svenskt Näringsliv pekade på över 80 000 missade matchningstillfällen på arbetsmarknaden under 2008. Vad är din syn på detta, för detta är naturligtvis en av orsakerna till den ungdomsarbetslösheten vi har.
På en direkt fråga från "Mr M" om vad du själv menar skulle göras för att minska arbetslösheten så skrev du:
"Mitt svar: Självklart har jag det. Mer satsningar på arbetsmarknadsutbildningar, ta bort arbetsgivaravgiften för unga, återinför det statliga bidraget för Komvux som den borgerliga regeringen tog bort. Stärk ungas situation på arbetsmarknaden genom att se till att tillfälliga anställningar minimeras och höj minimilönerna, för att nämna några saker. "
Det är svårt att utläsa detta svar som någonting annat än att du tror att höjda ingångslöner skulle minska ungdomsarbetslösheten.
Däremot är det korrekt att detta inte berör ursprungsposten, men jag trodde att vi hade lämnat den efter att jag snabbt påvisade att ungdomsarbetslösheten inte alls är konjunkturell som påstås, utan att det måste finnas andra bakomliggande orsaker.
Och nej, jag vill inte sänka ingångslönerna. Min generella inställning till lönesänkningar är att de sällan fyller någon funktion. Däremot vill jag öka ungdomars möjlighet att komma in på arbetsmarknaden genom att inte öka ingångslönerna under några år.
Sedan tror jag inte att detta är den enda åtgärd som kan tas, eller att den allena skulle lösa problemet med ungdomsarbetslöshet. Bland annat skulle jag gärna se att vi lär av vårt grannland Danmark som de facto har lyckats få bukt med det här problemet.
@Mattias
Då så, då är vi överens som att ungdomsarbetslösheten är en mångfasetterat problem. Jag tror inte att Centerpartiets hetsjakt på ungas villkor på arbetsmarknaden och förändringar i LAS gör att fler unga får jobb. Precis som artikeln skriven av Per Bardh i SvD. Vilket du dock gör.
Jag tror det är ganska få problem där det finns alexanderhugg, där en enkel åtgärd löser alla problem, och vi är överens om att det inte räcker med en åtgärd (oavsett vilken den är) för att lösa problemet med ungdomsarbetslösheten.
Likaledes är vi överens om att ungdomsarbetslösheten är ett problem, och jag tror också att vi är överens om att både nuvarande och föregående regering misslyckats med att åtgärda den.
Däremot är vi uppenbarligen inte överens om LAS, som jag anser behöver reformeras. Till skillnad från Centern så tror jag dock inte att den åtgärden är så viktig i ett paket mot att minska ungdomsarbetslösheten, utan det stora problemet är de inlåsningsproblem det skapar.
Däremot har jag inga illusioner om att LAS förhindrar att folk får sparken. En arbetsgivare kan alltid göra sig av med anställda, men däremot kan LAS göra det kostsamt, vilket i sin tur minskar villigheten att anställa (utan istället tar man in konsulter, vilket givetvis är bra för mig som jobbar som konsult)
Sedan tror jag att både fack och arbetsgivare kan spela en större roll i att hitta lösningar. Vi kanske inte kan få ett nytt saltsjöbadsavtal, men jag tror det är ett misstag att gå lagvägen om det inte är absolut nödvändigt.
För formens skull kan jag tillägga att jag både är medlem i facket och har ett fackligt förtroendeuppdrag (även om jag inte lägger så mycket tid på det, det är ganska få fackliga ärenden bland IT-konsulter)
@Mattias
De undantag som finns att göra i LAS och de delar som är dispositiva tycker jag i dagsläget räcker alldeles utmärkt för att bidra till den flexibilitet som behövs.
Det är inte tanken att LAS skall göra det kostsamt att göra sig av med personal. Här har den Svenska lagstiftningen och fackliga organisationer en stor skillnad. I Sverige är det lätt och billigt att göra sig av med anställda, framför allt på grund av arbetsbrist. Om man jämför i ett internationellt perspektiv så är det inte dyrt att göra sig av med anställda.
Håller helt med dig i din synpunkt att både fack och arbetsgivare kan spela en större roll i att hitta lösningar. Det är ett misstag att behöva gå lagvägen. Synd att det är sådan lågkonjunktur med fackliga ärenden inom konsult-svängen. Trodde det var i den branschen det gick 13 på ett dussin.
Skicka en kommentar