Mona Sahlin ställer nu ultimatum och kräver att det ska bildas en majoritetsregering efter valet om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen och får en vågmästarställning. – Inget annat än en majoritetsregering är acceptabelt. Med de utmaningar som Sverige står inför de kommande åren vore det politisk katastrof med en minoritetsregering som är beroende av Sverigedemokraterna, säger Sahlin till DN.
Det faktum att Sverigedemokraterna bara kan bli vågmästare till en borgerligt regeringsalternativ bör väcka en del funderingar hos Maud Olofsson i Centern och Jan Björklund från Folkpartiet. Funderingar om de verkligen vill ge SD en nationell plattform för sin rasistiska förtryckande politik genom att de ställer sig neutrala till att styra Sverige med ett passivt stöd från SD. Den situationen är inte ny på något sätt, 1991–94 var den dåvarande borgerliga regeringen beroende av ett passivt stöd från Ny demokrati.
Fredrik Reinfeldt lyfter ett intressant argument mot en sådan här tänkbar lösning. Han menar att det skadar demokratin. – I flera länder har vi sett hur extremistpartier vuxit när det uppfattats som att alla andra sätter sig i samma båt och man tar bort konflikterna ur politiken, säger Reinfeldt. Frågan blir ju då om det är risken att SD skulle växa som man skall ta eller om man skall låta dom skaffa sig inflytande och göra en eventuell borgerlig regering passivt beroende av SD.
Det verkar på Reinfeldt resonemang att han fördrar det senare, vilket inte förvånar mig ett dugg. Han är bara intresserad av en sak, att behålla makten och få fortsätta vara statsminister i Sverige, detta oavsett vilka som stödjer hans regerings förslag eller inte. Skillnaderna i Mona Sahlins sätt att ta ansvar för Sverige och Fredrik Reinfeldts har aldrig varit tydligare. Det är intressant att notera att detta argument från Reinfeldt aldrig nämndes när det gäller den borgerliga flirtandet med Miljöpartiet.
Gammelmedia på detta:
DN, SvD, Aftonbladet, DN2, X-pressen
Nymedia på detta:
Isterbuken, Westerholm, Högberg, Jinge, GP, Högberg2, Svensson, Daniel, Godistanten, Peter Andersson
Krassman, In Your Face
18 kommentarer:
Krassman! Du skriver att C och KD riskerar att hamna under riksdagssrärren, men inte att även V riskerar detta!
Ett sådant scenario som Mona Sahlin överväger skadar självklart demokratin. Det får till följd att folket går och röstar på en politik men får något helt annat. De kan inte anses ha röstat fel för deras röst var egentligen bortkastad tid. Med facit i hand. För vem som ska regera, ja det bestämmer makteliten. Nyval är det enda rimliga alternativet. Allt annat är manipulation med demokratin.
Hade socialdemokraterna varit genuint intresserade av att "hålla SD borta" och att "skapa en blocköverskridande regering" så hade man givetvis föreslagit det alternativ som har störst parlamentariskt stöd, dvs S+M.
Nu gör man inte det, och detta av flera skäl:
1. Socialdemokraterna och Sahlin vet att svenska folket hellre har Reinfeldt som statsminister än Sahlin. Eftersom alla dessa utspel handlar om att Sahlin vill bli statsminister så exkluderar man de alternativ där så inte är fallet. Ren och skär partiegoism alltså.
2. Socialdemokraterna försöker desperat hitta sprickor i alliansen, och eftersom det inte finns några sprickor så försöker man peka på sprickor som inte finns. Folkpartiet kommer inte att samarbeta med de rödgröna. Punkt.
3. Socialdemokraterna försöker nu använda SD som en plattform för att nå regeringsmakten. Kan man inte nå den på egen hand, eller tillsammans med de rödgröna, så använder man SD som ett vapen istället. I korthet skulle man kunna säga att S försöker nå regeringsmakten genom att använda SD som ett verktyg.
Håller med Mona om att man ska hålla Sd utanför inflytande. Givetvis kommer det innebära att Sd blir ännu större, pga utfrysningen. Alternativet är att göra som i Danmark och då tror jag att Sd växer ännu mer än i det första alternativet. Med andra ord: Hur man än gör så blir Sd starkare, men att frysa ut dem gör att de blir mindre starka än att ta med dem.
Sedan är jag inte rädd för att Alliansen samarbetar med Sd, då jag vet att (m) aktivt motarbetat alla lokala (m)-politiker som försökt sig på detta.
Dessutom är en av Reinfeldts förfäder svart (fyra generationer bakåt).
@Anonym
All politik är kompromisser. Tror du att Centerpartiet och Kristdemokraternas väljare är nöjda med deras situation inom den Moderata alliansen. Det så skallade "problemet" du beskriver är in get nytt, det har funnits så länge demokratin har funnits. Delar inte alls din uppfattning.
@Mr M
Det har du naturligtvis rätt i. Dock så uppvisar KD ett sämre trackreckord än V när det gäller att hamna utanför samt att Centerpartiets trend är värre än V:s. Men visst har dom problem, i will give you that.
Vänta nu lite här K! Du beskyller Reinfeldt för att bara vilja "att behålla makten och få fortsätta vara statsminister i Sverige". När tant Sahlin (ja hon blir mer tantig för varje dag!) gör EXAKT samma sak och flirtar med C och Fp kallas det plöstligt "att ta ansvar för Sverige". Ansvaret att gräva djupt i våra plånböcker efter mer pengar till dödsdömda industrier typ SAAB.
Kom igen nu. Det låter ju som värsta sortens hästhandlar argument. Eller så är ni inom S verkligen så desperata och /eller rädda för en samling tokdårar som SD.
@PeO trött
Du kanske har en helt logisk koppling till ämnet vi nu avhandlar genom Mona Sahlin som person i dina ögon, Socialdemokraternas skattepolitik eller din antydan till att Socialdemokraterna vill köpa SAAB. Men jag ser den faktiskt inte. Berätta mer, eller förresten, håll dig till ämnet istället.
Jag ser till skillnad från dig skillnaden i att göra sig aktivt eller passivt beroende av SD. Reinfeldt och den Moderata alliansen är det enda alternativet som SD är villiga att stödja passivt, som Ny demokrati gjorde.
SD tänker aldrig stödja en regering med Mona Sahlin, och för att inte ge SD möjlighet till inflytande i riksdagspolitiken så meddelar nu Mona Sahlin nu detta förslag på en uppgörelse mellan blocken, vilket även framgår i media. Reinfeldt kontrar med att säga att det är skadligt för demokratin efter som SD då skulle växa. Ser du inte skillnaden i detta förutsätter jag att du inte läst mitt inlägg, artiklen i DN, startat din hjärna eller helt enkelt inte vill förstå Mona Sahlins tanke bakom förslaget.
@Mattias Lönnqvist
Jag tolkar det som att du inte vill att Fp vill sitta i en regering med Socialdemokraterna och att du förutsätter att Moderaterna gör det.
Kul att du säger att det inte finns några sprickor inom den Moderata alliansen. Jag tror du ljuger och frågar dig hur många ämnen du vill du att jag skall ta upp?
Hur konsekvent tycker du själva att din statsminister och du själv är i att gärna samarbetar med Mp för att hålla SD utanför rikspolitiken och sedan peka finger på Socialdemokraterna.
Ämnet är att Mona Sahlin vill kohandla å det grövsta om MAKTEN. Trovärdigheten hos S får sig ytterligare en törn. Och jag är övertygad om att SD väl i maktens berusande finrum kommer att stödja vad f*n som helst för att få inflytande.
Du svarade förresten inte på min lilla fråga om skillnaden? Ansvaret att rädda oss från SD ligger hos var och en av oss - inte hos Mona eller S.
Krassman: vi stänger dörren till alla partier som inte delar vår syn på demokrati och allas lika värde, dvs både V & SD. Det kallar jag konsekvent.
Jag påpekar att det rimligaste om man ska ha en blocköverskridande lösning är S + M; detta oavsett om det handlar om kommunal nivå eller riksnivå. Det kallar jag konsekvent.
FP har alltid stängt dörren till att sitta i samma regering som kommunister, eller att stöda en sådan regering. Det kallar jag konsekvent.
Skulle det finnas sprickor i allianssamarbetet så skulle något parti ha röstat emot regeringen, eller något parti ha lämnat regeringen, eller något parti ha hotat med det. Inget av dessa har skett, ergo inga sprickor. Jag förstår att det retar sossar när allianspartierna är bättre på att regera tillsammans och på att hålla sams än vad de rödgröna är; men det är knappast vårt fel.
Jag förstår också att socialdemokraterna är beredda att göra nästan vad som helst för att Mona ska få bli statsminister; men varför inte bara erkänna att det är det som det handlar om? Istället för att komma med en massa svepskäl om att "söka breda lösningar" eller "ta ansvar". Hade ni genuint varit intresserade av det hade ni öppnat upp för ett samarbete S+M efter valet, men nu gör ni inte. Detta av det enkla skälet att ni då inte får statsministerposten eftersom ni _vet_ att svenska folket har större förtroende för Fredrik än Mona.
@Mattias Lönnqvist
Men gud, du/ni har ju så rätt i allt du skriver. Självklart skulle man rörstat mot regeringsbildningen och fällt förslaget om en allians, det är så sprickor och menings skiljaktigheter tar sitt uttryck.
Det är däför det aldrig funnits några sprickor inom regeringar i Sverige, talmannens förslag har ju nämligen aldrig förkastats av riksdagen. Du är ju inte riktigt riktig du Mattias.
Självklart vill vi göra allt för att Mona Sahlin skall bli statsminister, dessutom så vill vi inte att SD skall vara med och forma rikspolitiken. Om inte detta framgått tidigare på min blogg så är det i alla fall känt nu.
@PeO
Men vänta lite. Var det inte skillnaden i resnomanget jag beskrev med detta i mitt tidigare svar: Jag ser till skillnad från dig skillnaden i att göra sig aktivt eller passivt beroende av SD. Reinfeldt och den Moderata alliansen är det enda alternativet som SD är villiga att stödja passivt, som Ny demokrati gjorde.
SD tänker aldrig stödja en regering med Mona Sahlin, och för att inte ge SD möjlighet till inflytande i riksdagspolitiken så meddelar nu Mona Sahlin nu detta förslag på en uppgörelse mellan blocken, vilket även framgår i media. Reinfeldt kontrar med att säga att det är skadligt för demokratin efter som SD då skulle växa. Ser du inte skillnaden i detta förutsätter jag att du inte läst mitt inlägg, artiklen i DN, startat din hjärna eller helt enkelt inte vill förstå Mona Sahlins tanke bakom förslaget.
Det är ju det som är skillnaden jämfört med att den borgerliga alliansen sitter kvar och använder sig av ett passivt SD mot att Socialdemokraterna söker uppgörelse mellan blocken, eller har jag missförstått din fråga som inte hade ett frågetecken, förr jag kunde faktiskt inte hitta något och tog därför det du skrev som ett påstående men jag ber om ursäkt för det Peo. Det är inte meningen att missförstå din fråga men kan du kanske skriva den igen?, om jag nu inte svarat på den ytterligare en gång.
Krassman: självklart kan det finnas sprickor i en regering utan att man röstar emot regeringens förslag, och jag har inte påstått någonting annat heller.
När regeringen Fälldin I sprack, och lämnade plats för regeringen Ullsten så är det ett typiskt exempel på sprickor i en regering.
När Olof Johansson avgick som minister är det ett annat exempel på en spricka.
När Bengt Westerberg gick ut i valrörelsen 94 och öppnade för samarbete med S så var det ett exempel på en spricka (och det kostade dessutom FP ett antal röster)
Där har du exempel på sprickor, sprickor som inte har någon som helst koppling till voteringar i riksdagen.
Vilka sprickor är det som du tror dig ha sett den här mandatperioden? Det verkar lite synd om du ska gå omkring med vanföreställningar istället för en korrekt bild av verkligheten.
Vad gäller SD så är det möjligt att S är sanningsenliga i sin ambition att inte vilja låta deras politik influera, men ni är fortfarande villiga att använda dem som politiskt verktyg; nu för att försöka lyfta Mona som statsministerkandidat igen.
Men, vi tar det en gång till; FP kommer inte att samarbeta med de rödgröna. Punkt. Varför fortsätta spekulera i ett omöjligt scenario?
Den här allianskonstruktionen tycker jag har en ordentlig nackdel i att den cementerar blockpolitiken. Ur demokratisk synpunkt så vore det allra bäst att alla partier körde sitt race fram till valdagen. Efteråt så kan man bestämma sej efter hur landskapet ser ut.
@Mattias Lönnqist
Men vad menade du då med detta som du skrev för ett par timmar sedan?
"Skulle det finnas sprickor i allianssamarbetet så skulle något parti ha röstat emot regeringen, eller något parti ha lämnat regeringen, eller något parti ha hotat med det. Inget av dessa har skett, ergo inga sprickor."
Det är skillnad på sprickor och att spricka Mattia, även om orden låter väldigt lika och nästan stavas likadant.
Ta Las, kärnkraften och könsneutrala äktenskap. Jag ser detta som sprickor. Det är frågor som den Moderata alliansen försökt att samarbete kring, men inte lyckats. Det är alltså i min mening sprickor. Men det tycker kanske inte du.
Dina garantier för vad Fp kommer att göra och inte göra tar jag ganska lätt på. Jag vet nämligen inte vilket förtroendeuppdrag du sitter på i ditt parti och har därför svårt att ta dina ord på allvar, även om du stöddar dig som om du vore självaste Jan Björklund.
@Åke Forsmark
I den bästa av världar Åke, då hade det fungerat men nu är det som det är. Partier har ju även visat att de byter fot i vissa frågor så det man röstade på behöver ju inte alltid bli det samma som partier sedan gör.
Krassman:
jag vet och du vet att Björklund inte kommer att ingå i -- eller bidra till -- en regering som innehåller vänsterpartiet.
Vi vet båda att det är fullständigt uteslutet och enda anledningen till att du -- och andra sossar -- tjatar om det är strategi; ni hoppas att några väljare ska bli osäkra på var FP står och att det ska påverka bilden av alliansen som ett stabilt alternativ.
Problemet med er analys är bara att om ni lyckas så skrämmer ni väljare från FP & C till M. Våra väljare är allmänborgerliga och om de skulle gå på er bluff om att FP kan stötta de rödgröna så kommer de att ta sin säkra tillflykt, dvs M.
Om vi då betänker en situation efter valet där inget block har egen majoritet och ni genom er skrämseltaktik fått FP & C att tappa väljare till M; tror du då att FP & C blir mer benägna att samarbeta med de rödgröna i allmänhet eller S i synnerhet?
Folkpartiet har när det behövts -- exempelvis för den stora skattereformen -- tagit sitt ansvar och samarbetat med S i vissa frågor, men vi vet hur mycket det kostar i form av väljarstöd.
Att utifrån den kunskapen inleda ett samarbete med S vore korkat. Att inleda ett samarbete med de rödgröna vore politiskt självmord.
Men vi kan ju slå vad om du vill. Om FP aktivt stöder en rödgrön (dvs S+V+MP) regering efter valet 2010 så betalar jag 500 kronor till valfri icke-partipolitisk organisation. Om FP dessutom sätter sig i den regeringen så dubblar jag summan.
Men då ska du i sådana fall betala 500 kronor till Röda korset eller Rädda barnen ifall FP inte aktivt stöttar en rödgrön regering och 1000 kronor ifall MP stöttar en alliansregering.
Och om du kallar Las, kärnkraften eller könsneutrala äktenskap för sprickor; vad kallar du då oenigheten inom de rödgröna? Demolering? Ni har ju fler punkter som ni inte är överens än vad ni är överens om. Det enda ni är överens om är typ att ni vill bilda regering ihop, och det är knappt att ni är överens där ens eftersom MP egentligen inte vill ha med V, och V vill egentligen inte ha med MP.
Det här med att kasta sten i glashus, du vet?
Och det är möjligt att jag "stöddar mig" (även om det inte är jag som ägnar mig åt att försöka förminska den jag diskuterar med) men uppenbarligen har jag bättre koll på hur diskussionerna går i Folkpartiet än vad du har.
@Mattias Lönnqvist
Men om det är så att denna "strategi" gör att väljare lämnar Fp och C till förmån för M så är ju det bra. Detta eftersom Centerpartiet snart åker ur riksdagen. Men sedan så vet jag att väljarflödena inom borgerligheten inte styrs av oss i det rödgröna, de styrs av SD och er själva.
När det sedan gäller frågan om de sprickor som ni har inom den Moderata alliansen så skulle jag uppskatta om du höll dig till ämnet. Du har en klar tendens att byta ämna och flytta fokus när du har svårt med argumenten och analyserna vilket är väldigt konstigt för någon som framställer så så mästrande som du gör.
De frågor som jag lyfter fram är frågor där Moderat alliansen har haft förhandlingar om en överenskommelse och inte lyckats. Då väljer du att peka finger och försöka visat det även hänt inom det rödgröna istället. Oseriöst Mattias. Sedan hoppas jag verkligen att du har bättre koll på vad som sker inom Folkpartiet än vad jag har, men det är dock inte samma sak som att du är Folkpartiet.
Det är lite svårt att diskutera "sprickor" med dig eftersom du har en väldigt flytande och flexibel definition av vad sprickor är.
När FP & C pekar ut olika riktningar för framtiden för kärnkraften så kallar du det för en spricka. Detta trots att vi är överens om hur vi ska agera denna mandatperiod och trots att vi kommer att komma överens för nästa mandatperiod. Centerpartiet tog ett stort steg när de moderniserade sin energipolitik och släppte sin ovetenskapliga linje från 70-talet (man kunde kanske önska att även sossarna kunde komma med i matchen) men det är inte troligt att de är beredda att ompröva sin hållning ännu mer under nästa mandatperiod.
Vilket FP behöver respektera och därmed lär det inte komma några alliansförslag om utbyggnad under nästa mandatperiod. Men det förhindrar inte att det är vår linje, och den politik som vi skulle driva om vi hade egen majoritet. Då bör vi också informera väljarna om detta, och fortsätta föra en dialog med C för att se om vi kan få dem att ta ett steg till näst-nästa mandatperiod.
Detta är helt vanliga förhandlingar när flera partier styr tillsammans och du skulle ha sett exakt samma agerande med en rödgrön regering; även om det kanske rört sig om andra frågor.
Eller kallar du det för splittring när ni inte är överens om kärnkraften inom socialdemokraterna? Ni har ju fackliga representanter från basindustrierna som har en mer realistisk syn på verkligheten och som är emot nedläggning av kärnkraften. Detta är alltså splittring enligt Krassman-terminologi.
Vill du se hur riktig splittring ser ut så kan du studera de rödgröna i Sundbyberg.
@Mattias Lönnqvist
Vad är det för dynga du skriver. Jag har definierat spricka enligt följande påstående.
"Ta Las, kärnkraften och könsneutrala äktenskap. Jag ser detta som sprickor. Det är frågor som den Moderata alliansen försökt att samarbete kring, men inte lyckats. Det är alltså i min mening sprickor."
Vad menar du med att jag skulle ha en väldigt flytande och flexibel definition av vad sprickor är. Dina garantier för att C kommer att följa er inslagna väg för kärnkraften tar jag ännu lättare på en dina egna garantier för ditt eget parti.
Nej Mattias, Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets syn på kärnkraften och grön omställning behöver du inte resonera kring på min blogg utifrån något vetenskapligt perspektiv.
När det sedan gäller att partier ser på frågorna olika inom sig så tror jag inte att Socialdemokraterna är det enda partiet som gör det. Vad ditt resonemang kring detta skulle ha att göra med förhandlingar mellan olika partier att göra är du nog ensam om att tycka vara relevant och jämförbar.
Lycka till i landstingsvalet Mattias. Klart slut.
Krassman: det är faktiskt enkelt:
Jag definierar spricka i en styrande majoritet som när man inte kommer överens om vilken politik man ska föra den här mandatperioden, exempelvis som när Olof Johansson avgick som minister för att man inte kunde komma överens om Öresundsbron.
Jag har samma definition för spricka oavsett vilka som sitter i regeringen eller ingår i regeringsunderlaget.
Jag definierar dessutom sprickor på partinivå, dvs jag såg det inte som en spricka i alliansen när en folkpartist röstade emot FRA (däremot som ett tecken på att den interna diskussionen inte fungerade i Folkpartiet, liksom att partiet verkade ha tappat sin liberala kompass)
Du verkar istället definiera sprickor inom alliansen som att partierna har olika åsikter i vissa frågor, men du har inte samma definition för de rödgröna.
Istället verkar din definition av sprickor i de rödgröna mer handla om att man är överens om att man kanske vill styra tillsammans och att Sahlin ska bli statsminister.
Du har helt enkelt olika definitioner på sprickor beroende på vilket majoritetsalternativ det handlar om.
Jag har faktiskt inga problem med om du har en annan definition av enighet och frånvaro av sprickor än vad jag har; så länge som du är konsekvent.
Nuvarande regering har en överenskommelse om LAS, om kärnkraften, om könsneutrala äktenskap, om vårdnadsbidraget, etc, för den här mandatperioden och regeringspartierna följer den överenskommelsen.
Sedan är det ingen hemlighet att Folkpartiet skulle avskaffa vårdnadsbidraget om vi hade egen majoritet efter valet, eller att Centern skulle avskaffa LAS med egen majoritet, eller att KD skulle avskaffa könsneutrala äktenskap i kyrkan om de hade egen majoritet.
Men det är ju samma sak med de rödgröna. En enparti-regering skulle ha en viss politik om det var MP som var det partiet, en annan om det var V och en tredje om det var S.
--
Och tack för lyckönskningen, även om vi inte haft vårt provval för landstinget än och jag därmed inte vet hur pass prioriterat det valet blir för mig.
Skicka en kommentar