Mer av samma ger inte nya jobb

Sanna Rayman på SvD verkar tror att mirakelkuren för 100 000 nya jobb, ge 70 000 i utanförskap tillträde och återanställa 25 000 inom välfärden är att sänka skatterna för de som har jobb. I dagens ledare spekulerar hon friskt kring Socialdemokraternas kampanj mot pensionärsskatten och slutsatsen hon landar i håller samma trovärdighetsgrad som att Idol Ola vinner Melodifestivalen.

Eftersom pensionärer idag beskattas hårdare än löntagare och vi Socialdemokrater gör en kampanj av detta så surar Rayman. Vi har sagt nej till att sänka skatterna för löntagare med 10 miljarder på lånade pengar, vilket baseras på sunt förnuft. Den borgerliga alliansens politik är baserad på att skapa ekonomiska utrymme för skattesänkningarna genom att försämra ersättningarna för sjuka och arbetslösa.

Vi Socialdemokrater tycker inte om orättvisor och därför vill vi peka på klyfta mellan uppskjuten lön (pension) och lön. Vi nöjer oss inte med att göra som Rayman föreslår och på vår site visa hur mycket mer pensionärerna skulle få med en sänkt skatt. Vi vet att plånboksfrågor och valfläsk som "1000 kronor mer i månaden" inte fungerar, så pass länge har vi i alla fall hållit på med politik. Vi vet att orättvisor upprör i Sverige, oavsett om du gagnas eller drabbas av dom.

Det finns ett starkt rättvisepatos i Sverige vilket alliansen och Rayman på SvD underskattar. Hade man i landet tyckt att den 10% av de rikaste i Sverige skulle få 60% av alla skattesänkningar så hade den borgerliga alliansen varit större än oppositionen. Hade skattesänkningar på lånade pengar minskat utanförskapet hade alliansen sovit gott om nätterna. Hade den borgerliga sjukförsäkringen gjort sjuka friska så hade inte Centerpartister behövt se sig över axeln när det går på stan. Hade en försämrad A-kassa minskat arbetslösheten så kanske inte KD hade behövt riskera hela den borgerliga regeringen på kampanjen "verklighetens folk", men nu är det ju inte så.

Gammelmedia på detta:
SvD

Nymedia på detta:
Peter Andersson , Peter Högberg , Röda Berget

Krassman, In Your Face