Idag så skriver åter P J Anders Linder om jobbskatteavdragets förträfflighet. Det är inte mindre än tredje gången sedan den 15/12-09 som detta är huvudtemat i hans ledare, och då kan jag ju missat någon dessutom. I den förra skrev P J följande "Jobbskatteavdraget kan göra så att fler kommer i arbete. Det säger Riksrevisionen i sin granskning". Idag så skriver han att "Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen anser att politiken får gynnsam effekt på sysselsättningen". Om P J väljer att botanisera ytterligare i ämnet så kommer vi väl snart kunna läsa att jobbskatteavdraget har räddat SAAB kvar i Trollhättan.
P J har tagit sin mission att förkunna om skattesänkningarnas för nationen, detta eftersom den borgerliga regeringen med Reinfeldt i spetsen inte lyckats med detta. Enligt Riksrevisionen så visar det sig att det är långt ifrån alla som känner till skattesänkarfesten. Särskilt arbetslösa, unga och utlandsfödda är okunniga om sänkningarna. – Beräkningarna visar att jobbskatteavdraget kan förväntas få en positiv effekt på arbetskraftsutbudet. Men regeringen bör säkerställa att allmänheten får en bättre kännedom om jobbskatteavdraget, meddelar revisionen i sin rapport. Ett uppdrag som alltså P J Anders Linder på SvD tagit på största allvar.
Det glädjer mig att P J nämner att Socialdemokraterna även står bakom de tre första stegen i jobbskatteavdraget, något som borgerliga sympatisörer och företrädare allt som ofta glömmer. P J ställer frågan till varför den borgerliga regeringen inte lyfter fram sina skattesänkningar mer, eftersom det är kärnan av den borgerliga politiken. Han vet mycket väl svaret på den frågan, men jag skall hjälpa honom att komma ihåg att berätta om det också. Det fjärde steget i jobbskatteavdraget på 10 miljarder kronor görs nämligen på lånade pengar. Det är därför Socialdemokraterna inte ställer sig bakom det, och det är därför den borgerliga regeringen inte vill fokusera på frågan.
Att sänka skatterna på lånade pengar går nämligen emot grundprincipen att ta ansvar för landets ekonomi, paradgrenen när det gäller att ta ansvar för Sverige. Det vet den rödgröna oppositionen, det vet den borgerliga regeringen och det vet även väljarna. P J Anders Linder på SvD vet också detta, men han väljer helt enkelt att inte tala om det utan spelar på något vis oförstående inför detta faktum. Dessutom vet han att Socialdemokraterna med sitt höjda grundavdrag för pensionärer bryter den borgerliga trenden att pensionärer får betala högre skatt än de som arbetar. Det ger inte en total balans, det håller jag med P J om. Men det är i alla fall en början, detta till skillnad mot borgerligheten som bara vill öka obalansen.
P J väljer att avsluta sin ledare med följande profetia "När Alliansen går vidare och fortsätter att sänka inkomstskatterna kan det ske över hela linjen och komma alla skattebetalare till godo. För dem som föredrar skattehöjningar förblir de rödgröna det säkrare alternativet".
Den skattesänkningar som kommer att utlovas av den borgerliga regeringen kommer även de göras på lånade pengar. Det överskott som regeringen med Göran Persson lämnade efter sig 2006 har nu resulterat i ett underskott. Enligt en rapport från Riksgälden den 7/1-10 räknade man med ett underskott i statsbudgeten på 179 miljarder kronor för 2009. Utslaget per invånare i Sverige är statsskulden med detta cirka 120 000 kronor. Ett underskott som alltså inte är tillräckligt enligt P J Anders Linder på SvD, utan skatten bör sänkas ännu mer. Är det dock så att P J har en finansiering för kommande skattesänkningarna så bör han ju presentera det för den borgerliga regeringen och allmänheten i sina ledare, istället för att skuldsätta Sverige ännu mer. Den som är satt i skuld är inte fri, något som även P J vet, men som vanligt väljer att inte skriva.
Gammelmedia på detta:
SvD , SvD2 , SvD3 , SvD4
Nymedia på detta:
Röda Berget , Tokmoderaten , Kent Persson , Olssons blogg , Marios blogg , Morfar Gunnar , Högbergs tankar , Peter Andersson , Alltid rött alltid rätt
Krassman, In Your Face
2 kommentarer:
Lustigt att det är just sänkta skatter som pengarna är lånade till utav det batteri av saker som regeringen satsar på. När faktum tycks vara att den största delen av underskottet och upplåningen består i att hålla det finansiella systemet flytande. Dessutom ska man inte vara rädd för att låna pengar; det är bra att regeringen satsar så att vi kommer ur krisen. Så att vi inte likt regeringen Persson får en extremt segdragen återhämtning där arbetslösheten under högkonjunktur är lika stor som den är nu under lågkonjunktur.
@Patrick
Tack för din kommentar Patrick. Det som gör det så träffande är just att jobbskatteavdraget kostar statskassan 10 miljarder, och att Bo Lundgren på riksgälden fått uppdraget av Anders Borg att just låna 10 miljarder extra inför budget arbetet hösten 2009.
När den borgerliga regeringen presenterade sin budget så låg redan underskottet på 100 miljarder kronor. Att låna pengar för att satsa som du nämner är en sak. Men att låna 10 miljarder för att sänka skatterna och att "satsa" är inte samma sak.
I Finanspolitiska rådets pressmeddelande från 15 maj 2008 och 26 oktober 2009 kunde jag läsa att ”jobbskatteavdraget kan väntas öka sysselsättningen på sikt” och ”Utvärderingen av jobbskatteavdrag i andra länder, särskilt USA och Storbritannien tyder på att sådana skattesänkningar ökar sysselsättningen på lång sikt. Enligt Budgetproppen för 2010 så har hushållens sparande slagit nya rekord, vi kan med andra ord se att hushållen har tagit sina skattesänkningar och stoppat pengarna i madrassen, så mycket "satsa" har alltså skattesänkarpoltiken givit.
Den borgerliga skattesänkningarna uppgår med de sista 10 till 95 miljarder. Om nu den största delen av underskottet består av att hålla det det finansiella systemet flytande så är det lite märkligt med matematiken. 179 miljarder i underskott och 95 har gjorts i skattesänkningar. Då blir det 84 kvar. Är det dessa du menar gått till det finansiella systemet?
När regeringen tillträdde 2006 fanns ett budgetöverskott på 89 miljarder som regeringen Persson hade fixat. Nu har man sänkt skatten med 95 och måste alltså låna pengar för att täcka upp de genomförda skattesänkningarna.
Den passiva arbetsmarknadspolitiken som regeringen för tillsammans med detta underskott kommer inte leda till någon kortare startsträcka när konjunkturen väl vänder, det är jag övertygad om.
Skicka en kommentar