Centerpartiets förslag om att arbetsförmedlingen skall ersättas med privata bolag och att arbetslösa får en jobbpeng stärker trenden att arbetsmarknadspolitiken kommer minska i en borgerlig framtid. Den borgerliga regeringen har monterat ned 60 procent av alla arbetsmarknadsutbildningar som fanns 2006. Kanske inte alla behövdes, men att som nu erbjuda arbetslösa passivitet istället för insatser kan knappast räknas som en framgångsfaktor i den borgerliga arbetslinjen.
Likaså har den borgerliga regeringen kraftigt minskat satsningarna på vuxenstudier. En signal som även den visar det borgerliga resonemanget att den enskildes attraktion på arbetsmarknaden är den enskildes problem, inte ett problem för samhället. Samma trångsynta inställning tycker jag gäller reformen för gymnasieskolan och sammantaget vittnar detta om ett kortsiktigt resonemang som med all säkerhet även det bottnar i den överordnade frågan för borgerligheten, att sänka skatterna.
Jag tror på att fler aktörer kan bidra till ett bättre resultat, men är det driftsformen som gör effekten? Som exempel kan vi ta Tryghetsråden. Vi har i Sverige tio olika trygghetsråd som arbetar med omställning på arbetsmarknaden. Ett exempel är TRR som varit verksamma i över 30 år. Alla trygghetsråd är s k kollektivavtalsstiftelser. De har inrättats av fack och arbetsgivare genom tecknande av trygghets/omställningsavtal. En fråga blir vad som kommer att ske med dessa avtal om "jobbpengen" skulle bli verklighet. Kommer arbetsgivarna och facken fortsättningsvis att vilja satsa på detta, jag tror inte det.
Hillevi Engström (M) lyfter i sin artikel IFAU:s rapport gällande privata arbetsförmedlingar. Dock skrapar hon bara på ytan och lyfter fram den enda positiva effekten som studien visar. Det gäller effekten för de som var utrikes födda, en effekt som dessutom bara var statistiskt säkerställd vid något tillfälle. En annan effekt som Engström missat är att inkomsterna. För en ungdom som gick till en privat förmedling var inkomsten i alla fallen lägre än för ungdomar som gick till Arbetsförmedlingen. Totalt motsvarade skillnaden att gå till en privat förmedling en sänkning på 25 procent på årsinkomsten. Dock är effekten inte statistisk säkerställd vilket för mig betyder att mer studier behövs, men tydligen inte för Hillevi Engström (M).
Slutsatsen som rapporten pekar på tycker jag dock säger en hel del om den borgerliga jobblinjen för stunden. I genomsnitt finns det enligt rapporten inga skillnader i inkomst eller sannolikhet att få ett arbete mellan en privat arbetsförmedling och en offentlig arbetsförmedling. För mig är frågan om jobben det viktigaste och jag förstår varför den borgerliga arbetslinjen nu vill tala om driftsformen istället för innehållet. Det kallas för att flytta fokus och är ett bra bevis på den borgerliga verklighetsflykten, detta är inget annat än borgerligt opium.
Gammelmedia på detta:
SvD , SvD2 , DN , Aftonbladet
Nymedia på detta:
Ett hjärta rött , Per Altenberg , Peter Soilander , Peter Högberg , Claes Krantz
Krassman, In Your Face
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar