Sveriges miljöminister Andreas Carlgren (C) tar idag till orda i DN för att försöka rädda den lilla heder som klimatmötet i Köpenhamn kan ha kvar. Trots att rubriken "Så ska vi fortsätta arbetet med att rädda klimatet" så levererar den noll med lösningar. Min fråga blir därför vad Carlgrens bidrag är till det fortsatta arbetet? Att läget är svårt och frågan är komplicerad är inget nytt, det var nämligen därför det inte blev något bindande avtal i Köpenhamn. Så det är liksom inte det Sveriges miljöminister behöver fokusera på att förmedla, det är lösningar vi vill se.
Merparten av Carlgrens artikel syftar till att peka finger på USA och Kina, det är de som bär ansvaret för detta misslyckande, allt är deras fel. Att det inte skulle bli något bindande avtal misstänkte jag, och många med mig, långt innan Bella Center i Köpenhamn öppnade portarna. Miljöpartiets Maria Wetterstrand gjorde en knivskarp analys efter klimatmötet där hon konstaterade att det krävs ett nytt arbetssätt för att kunna skapa bindande avtal i framtiden. Carlgren tycker säkert det samma, men han saknar modet att berätta det.
Så vad är miljöminister Carlgrens plan? Han skriver följande: "Klimatet kräver mer. Och det snabbt. Frågan vi alla behöver ställa oss är hur vi kan höja ambitionsnivån till att nå det som klimatet kräver." Men ett par stycken senare konstaterar han att det inte gäller ambitionerna inom EU. "Illusionen att om EU höjer sina bud, så följer övriga med, är just en illusion. Får vi inte med de stora länderna, räddar vi inte klimatet. Tio procent ytterligare minskade utsläpp i EU skulle ätas upp på två år om Kinas utsläppsökningar fortsätter. Tryck behöver sättas på Kina och USA att bidra till nödvändiga internationella lösningar", skriver han.
Om vi nu skall dröja oss kvar lite kring fiaskot i Köpenhamn, eftersom det är den hedern som Carlgren ändå försöker rädda. Vi har inte glömt att det var Sverige som var ordförande i EU och då även ansvariga för det politiska förarbetet inför Köpenhamn. Vi har heller inte glömt att detta var Andreas Carlgren och Fredrik Reinfeldts tid på den internationella arenan. Att sitta i efterhand som nu Carlgren gör och ondgör sig över att USA och Kina inte levererade tycker jag vittnar om dåligt omdöme och ett försök till att skriva om historien. Miljöminister Andreas Carlgren avslutar sin artikel med som kan uppfattas som hans vision och ambition på klimatområdet. "Nu behöver vi fler vägar för att rädda klimatet." Vilka hans och den borgerliga regeringens är vet vi fortfarande inte, trots den så talande rubriken.
Nymedia på detta:
Svensk Historia , Mats Engström , Alltid rött alltid rätt , Ipse Cogita , Blandade betraktelser
Krassman, In Your Face
1 kommentar:
Särskilt ohederligt av Carlgren är det för att hela hans (och Reinfeldts) strategi byggde på att USA och EU skulle snacka ihop sig och ställa alla andra inför fullbordat faktum.
Hade han allierat sig (dvs EU) med sydländerna hade det gått lättare att pressa USA. Men det gjorde han inte.
Skicka en kommentar