Artikel om skolan i Norrtällje

Idag hade undertecknad och ett antal kamrater från utbildningsnämnden en artikel publicerad där vi skriver om Norrtälje kommuns anorektiska prestationer när det gäller skolan. Utgångspunkten är Lärarförbundets utmärkelse "Sveriges bästa skolkommun". Ni finner artikeln här och i text nedan.

Norrtälje kommun har kammat hem en mindre smickrande 289:e plats av totalt 290 i Lärarförbundets årliga utmärkelse ”Sveriges bästa skolkommun”. Till grund för denna utmärkelse, som i dagsläget känns långt från att hamna på en hylla i kommunhuset, finns en rad kriterier som Lärarförbundet använder, en del kopplade till skolans resurser och resultat, en del till arbetsmiljö och våra lärares villkor.

I den debatt som följt kring det usla resultat som kommunen återigen uppvisar, så tycker vi det är viktigt att belysa denna rapports alla delar och att politiken har ansvaret för resultatet.
Till grund för utmärkelsen ligger fjorton kriterier som är viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat. Undersökningen är baserad på statistik, huvudsakligen från offentliga källor. Underlagsmaterialet är främst hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB. Därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. De 14 kriterierna är dessa:

• resurser till undervisningen
• utbildade lärare
• lärartäthet
• friska lärare
• lärarlöner
• kommunen som avtalspart
• andel barn i förskola
• betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i årskurs 9
• betygsresultat i årskurs 9 i förhållande till skolornas förutsättningar
• andel elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9
• andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till skolornas förutsättningar
• andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år
• andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier
• övergång till högskolan

Två av kriterierna ges dubbel vikt i sammanräkningen: andel pedagogiskt utbildade lärare och lärartäthet. Lärarförbundet anser att dessa är de enskilt viktigaste faktorerna för skolframgång.
Vi kan i Norrtälje se några ljusglimtar, om ändå små. Det gäller fler med behörighet till högskolestudier, fler som fullföljer sin gymnasieutbildning och fler som blir godkända i grundskolan.

Men det räcker inte. Den borgerliga majoriteten ger bilden av det är en prestation och en framgång att lämna 290:e platsen till förmån för 289:e. För oss känns det som den nu uppnådda 289:e platsen mer eller mindre kan kvitta. Hade den borgerliga majoriteten haft samma ambition när det gäller att klättra på näringslivets listor som att klättra på Lärarförbundets så hade detta naturligtvis varit fullt möjligt utan att det kostar miljoner.

Att som kommun vara en bättre avtalspart än i dagsläget kräver inga stora uppoffringar. Det handlar om att respektera avtal, se personalen som en tillgång och resurs som behöver bra anställningsvillkor och karriärmöjligheter. Här kostar det mest ödmjukhet och respekt från den borgerliga majoriteten och inte pengar. Detta verkar dock vara något man inte har råd med.
Självklart påverkar resurserna och här anser vi att det handlar om att prioritera de tidiga insatserna. För oss, precis som för Lärarförbundet, är det uppenbart att det som satsas i dag inte är tillräckligt. 27 kommuner i landet satsar mindre på skolan än vad Norrtälje kommun gör, och av de 27 är det bara en som ligger bakom oss i listan.

Så visst handlar inte allt om pengar. Om den politiska viljan fanns hos den borgerliga majoriteten skulle ju närmare 27 platser kunna avanceras utan större problem. Men finns inte viljan, då finns inga möjligheter. Vi från oppositionen kommer i alla fall ha ambitionen att klättra både på näringslivets och Lärarförbundets listor om vi får mandatet av kommunens innevånare i valet 2010. Vi tror nämligen att en kommun som vill möta och forma framtiden behöver prioritera båda dessa frågor, och inte bara den ena.

Kristian Krassman (S)