Inte helt oväntat så har antalet hot och våldsbrott riktat mot politiker ökat de senaste åren. Så sent som 2008 så publicerade säkerhetspolisen en rapport på området, och sedan dess har trenden hållit i sig. Värst utsatta för hot och våld var redan då Sverigedemokraterna. Enligt nya siffror så har dessutom hoten och våldet mot partiets medlemmar ökat, sett till antalet anmälningar. Jag är helt övertygad om att hotbilden mot SD är tydligare och mer systematisk, men jag tror dessutom att partiet har en högre vana när det gäller att hantera hot och därför anmäler oftare.
Jag har själv aldrig anmält de hot som uttalats mot mig. Senast var under semestern 2010 då en SD-sympatisör på en MC-fest ville förbättra sitt utgångsläge i debatten med knytnävarna. Han hade som tur var flera av sina kamrater med sig, som inte delade hans uppfattning i frågan eller hans strategi och han beordrades att gå och lugna ner sig. Inte heller har jag anmält de som kallade sig nazister och ringde och hotade mig till livet förra hösten. Deras agerande lade ett löjets skimmer över hela insatsen från deras sida och det kändes bara som tramsigt, men nästa hot kommer jag anmäla.
Det politiska massmordet i Norge har givit mig en tankeställare. Eftersom jag ALLTID tar debatten, oavsett frågan, för att försvara min ståndpunkt så utsätter jag mig för en risk. Det är oftast i frågor där det handlar om alla människors lika värde, oavsett kultur, etnicitet och sexuell läggning som mina politiska motståndare har några tuffa ronder att gå, kanske därför några av dessa vill snöra på sig boxhandskarna istället. Vi har alla ett ansvar att försvara det demokratiska samtalet. Att man kommer överens i frågan är undantaget, däremot så berikar debatten alla som deltar i den. Att möta sin motståndare med en knuten näve, verbalt eller fysiskt, bidrar inte till en progressiv debatten.
Jens Stoltenberg har sagt att massmördarens hat skall mötas med demokrati och öppenhet, något som är mycket svårare än att jaga troll på nätet och göra meningsmotståndare till martyrer. På lördag skall jag leda en öppen manifestation för att visa vårt deltagande i Norges sorg och för att visa vårt engagemang för ett öppet och demokratiskt samhälle. Alla partier i kommunfullmäktige är inbjudna att medverka, så även Sverigedemokraterna.
Vi har ett ansvar för att det som skedde i Oslo och på Utöya! Inte för Anders Bering Breiviks massmord, men för att det aldrig skall ske något liknande igen.
Gammelmedia på detta:
TV4 / SvD / DN / DN2 / DN3 /
Nymedia på detta:
Krassman / In Your Face
4 kommentarer:
Trist att höra att du råkat ut för hot och annat otrevligt för dina åsikters skull. Men med tanke på att detta (dvs. hot och även politiskt motiverat våld) ändå förekommer så förstår jag att medborgarna känner sig otrygga och vill fortsätta kunna kommentera artiklar anonymt istället för att riskera vedergällningar från meningsmotståndare. Jag ser inget fel med anonyma kommentarer, så länge deltagarna framför sina åsikter på ett civiliserat sätt och bidrar med faktabaserad, saklig argumentation. Vad är din åsikt om att vissa tidningar nu omöjliggör anonyma kommentarer till sina artiklar eller rentav väljer bort kommentarsfunktionen till vissa känsliga ämnen?
@Anonym: Ja det är trist, och detta med anonymiteten visar verkligen vilket ansvar vi alla har för debatten. Det problem som jag ser med de anonyma åsikterna är ändå dess trovärdighet. Att välja att inte stå för sina egna åsikter öppet är det första steget till att acceptera att åsiktsfriheten inte gäller mig, som väljer att bli anonym.
Det är inget fel med anonyma tyckare och tänkare, problemet är bara att det ansvaret som vi alla har för debatten aldrig går att kräva av en person som ingen vet vem det är. Framför man sina åsikter på ett civiliceratsätt och bidrar med faktabaserad och saklig argumentation så behöver man inte vara anonym.
Du kunde med andra ord gott och väl visat att du är en individ med en åsikt med den här kommentaren. Dina tankar och åsikter visar på insikt, och du behöver visa att du har dom, för andra och för dig själv. Att inte sätta sitt eget namn under sina åsikter tror jag kan vara skadligt för ens självförtroende.
Jag är kluven inför detta med anonyma kommentarer i tidningar. Tidningar accepterar inte anonyma insändare och deabattartivlar vanligtvis, varför skall då anonyma få publicera på deras webbplatser kan man undra.
Men så länge som du är anonym och vårdar debatten, som du gör nu, så ser jag inget problem med det. Tyvärr så går inte vården att garantera och de anonyma åsikterna har helt klart en överrepresentation när det gäller att inte våra frågeställningen och ta ansvar för frågorna. Vi kommer se tidningarna göra lite olika med detta tror jag, precis som bloggare kommer göra. Men frågan är komplicerad så jag har svårt att se svart eller vitt på detta.
Jag är inte helt övertygad iheller om att SD är de som utsätts för mest hot. Pratar man med Ung Vänster så är de ofta utsatta och deras lokaler drabbas ofta av vandalisering.
Jag tror att SD anmäler hoten mer systematiskt än övriga.
Sedan å andra sidan så har SD provocerande åsikter och uttalanden och det triggar säkert igång en del våldsbenägna motständare.
Men jag vet att vänstern inte anmälde förr pga att polisens attityd var trist och nästan upplevdes som om polisen stod på extremhögerns sida.
Hur det än är och hur jag än föraktar viss politik så är våld förkastligt och hör inte hemma i en demokrati. Man kommer långt med fakta och retorik :)
Ang. att skriva anonymt tycker jag det är ok så länge man inte går till personangrepp (vilket iofs är en upplevelsefråga).
Jag skriver anonymt för att jag har väldigt blandad vänkrets där det finns representanter både från höger och vänster som arbetar politiskt och fackligt.
Jag vill att de ska kunna känna att de kan tala öppet med mig utan att känna att de blir avslöjade på nätet.
Sedan skriver jag anonymt för att det är bekvämt, skönt att ibland slippa ta diskussionen (fast de flesta känner till min signatur)på morgonfikan på jobb :S
Tar många diskussioner på jobb men ibland vill man välja tillfället själv.
Gydvan
En annan vinkling på detta med stoppade anonyma kommentarer på diverse tidningars siter. Journalisterna som traditionellt ägt "ordet" och kanalen att för fram saker har de senaste 5-10 åren blivit överkörda av bloggar, twitter, kommentarsfält etc etc. Journalisterna har helt enkelt blivit av med sin makt och sin speciella ställning. Och privelegiet att kunna styra debatten och åsiktsbildandet.
Nu stoppar allt fler anonyma kommentarer. Bra så för mycket dynga rinner i dessa kommentarer. Men. Det är ändå "den vanliga mannen/kvinnan på gatan" som tycker dessa saker och inte alltid politiskt korrekt eller det många av oss skulle se som åsikter ur folkdjupet så att säga. Det kan ju även slå tillbaka på tidningarna själva på lite längre sikt. "Jaha, ni skiter i vad jag tycker om det ni skriver! OK, då besvärar jag er inte med min närvaro och i förlängningen de pengar ni får in på mina klick och annonsläsning på er site!".
Mitt tips är att när trafiken minskar kommer Bonniers och dom andra kolportörerna att öppna kommentarsfälten igen. Oavsett Jan Helins högtravande floskler i ämnet.
Skicka en kommentar