onsdag, september 23, 2009

Jag tycker oxå gratis är godast, men

Det är många fester som kandiderar till att bli kallade "årets fest", men priset måste oavkortat gå till festfixaren Micael Bindefeld som bjöd in 140 gäster till sin 50-årsfest på Mallorca. Störst rubriker gav att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, integrationsminister Nyamko Sabuni och Mona Sahlin medverkade, mitt under den heta valrörelsen till kyrkovalet. Men nu skall kalaset betalas. Mona Sahlin och Adelson Liljeroth väljer att visa god smak och betala kalaset själva, men Nyamko Sabuni väljer istället att bli bjuden. - Jag har inte för vana att betala när jag går på kalas hos vänner, säger Nyamko Sabuni till X-pressen. En formulering som jag själv gärna använder, men dock så måste det ändå finnas proportioner kopplade till denna princip.

Hon skulle även kunna säga att - Gratis är godast, eller varför inte säga att - Jag hade köpt en sådan dyr present så Micael för betala tårtan, hotellet och flyget själv. Alla tre tycker jag i alla fall visar på en snål och något olämplig inställning från Sabuni. Jag tror inte att vi läst den sista rubriken från den här festen
ännu. Vi kan snart få läsa menyn, drinklistor och vilken underhållning som bjöds. Sist kommer notan av kalaset att publiceras och då kommer säkert ljuset riktas mot Nyamko Sabuni igen. Vilket hons säkert hade sluppit om hon hade varit lite storsint och ödmjuk och betalat sin egen medverkan på detta flådiga kalas. Men inte hon inte, hon brukar nämligen inte betala för att gå på kalas hos sina vänner. Jag vet i alla fall vad jag hade gjort om jag var statsråd, tjänade 97 000 kronor i månaden och blev bjuden på lyxkalads av någon av mina vänner. Jag hade betalat min del själv, om det gick alltså.

Gammelmedia på detta:
SvD, Aftonbladet


Nymedia på detta:
Jan Rume, Medborgarperspektiv

Krassman, In Your Face

tisdag, september 22, 2009

Hjärnsläpp av Jernbeck

Hade denna artikel publicerad i NT igår. Det var ett svar på den Moderata riksdagsledamoten Isabella Jernbecks synpunkt som hon hade publicerad i NT tidigare, hittade den på hennes hemsida dessutom. Vi får väl se om jag får ett svar av henne....vi kan ju alltid hoppas.

Hjärnsläpp av Jernbeck...

Skillnaderna inom politiken har aldrig varit större, så står det i rubriken på den Moderata riksdagsledamoten Isabella Jernbecks artikel från den 10/9 i NT. Jag brukar inte hålla med konservativa politiker, men den här gången gör jag det verkligen. Jag tror heller inte att skillnaderna mellan arbetande och arbetslös, sjuk och frisk, kvinna och man, fattig och rik, ung och gammal och land och stad har varit så stora som de är nu i modern tid. Efter tre år med en borgerlig regering och en omfattande lågkonjunktur kan vi sammanfatta det skick som nationen Sverige befinner sig i.

Som lösning på situationen erbjuder den borgerliga alliansen mer av samma politik. Samma politik som nu placerat Sverige värre i klistret än vad många andra länder i Europa befinner sig i. För dem är lösningen nya skattesänkningar finansierade med lånade pengar det som skall sätta fart på Sverige. En strategi som redan visat sig att inte fungera. Trots bättre vetande och tidigare erfarenheter tar den borgerliga alliansen till samma politik som skulle förstärka jobben i högkonjunktur, vilket uteblev, till att nu rädda jobben som är i fara. För ett år sedan var arbetslösheten i Sverige nästan 1% lägre än i övriga Europa. Idag är den högre i Sverige än genomsnittet i EU. Det har inte hänt sedan 1997, då i efterdyningarna av 90-tals krisen. Enligt en sammanställning som SCB gjort åt regeringen så kommer 78% av Sveriges kommuner gå med ett underskott i år.

Vad som behövs nu är långsiktig och ansvarsfull politik. Att låna 10 miljarder för att satsa på kommuner och landsting samtidigt som man sänker skatterna är inte ansvarsfullt eller långsiktigt. Det är att köpa sig valfläsk med lånade pengar. Vad som krävs är en politik för full sysselsättning och en återgång till ordning i ekonomin med överskott i de offentliga finanserna. Detta kommer att kräva många tuffa beslut. Utgifter som inte handlar om jobben måste prioriteras ned och omvärderas av stat, kommun och landsting. Tuffa prioriteringar måste göras för att frigöra resurser till kampen mot arbetslösheten. Socialdemokratins mål är full sysselsättning, inte det skenade utanförskap som vi ser idag.

Den borgerliga regeringen kom till makten 2006, och de kom till ett dukat bord med ordentliga överskott i statsfinanserna. Ett överskott som 15 lagda budgetar från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skapat. Nu har den borgerliga regeringen genomfört skattesänkningar på 85 miljarder kronor och facit är väl känt. Riksdagens utredningstjänst visar att de 20 procenten med högst inkomster av befolkningen har fått närmare hälften av dessa sänkningar. Den tiondelen av befolkningen som tjänar bäst har fått mer än vad 60 procent av befolkningen fått tillsammans. Som sagt, skillnaderna i politiken har aldrig varit större.

Aldrig tidigare så har en borgerlig regering blivit omvald och valrörelsen inför valet 2010 kommer vara en av de tydligaste i modern tid i Sverige. I den vänstra ringhörnan har vi ett Rödgrönt samarbete i gröna byxor, med en vass vänsterkrok och med en faslig revanschlust efter matchen -06. I den högra ringhörnan, en borgerlig allians i Moderatblå byxor, med en trött höger och oknutna skor efter en alldeles för lössläppt och oansvarig skattesänkarpolitik. För Sveriges skull så får vi hoppas att den borgerliga alliansen går ner för räkning snabbt, om de nu inte snubblar på skosnörena innan.

Kristian Krassman (S)

Gammelmedia på den borgerliga budgeten
SvD, SvD2, DN, DN2, Aftonbladet, Aftonbladet2, X-pressen

Nymedia på detta:
Peter Andersson, Westerholm, Felderman, Allliansfritt, S-buzz

Krassman, In Your Face

fredag, september 18, 2009

Liebfraumilch och gravlax

Mona Sahlin klev igår på ett flygplan, specialchartrat av festfixaren Micael Bindefeld med destination Mallorca. Planet var fullt med kända profiler som alla skulle gå på Bindefelds 50-årskalas som skulle firas i min favorit by på ön, nämligen Deia. Nu rapporteras det i gammelmedia att Mona Sahlin får kritik "från de egna leden". De leden representeras i dagsläget av Paul Ronge, Ulf Bjereld och Harry Rantakyrö som är Gruv 12:ans ordförande. Att en medierådgivaren som Paul Ronge tycker detta är skandal kan man ju ta med en skopa salt. Man kan ju misstänka att hans engagemang bottnar i att han själv inte var bjuden och att hans egna kunder nu får stryka på foten i konkurrensen om artikelutrymme.

Hoppas festen blir kul, och njut av Deia

Att det är kyrkoval på Söndag skall tydligen vara orsaken till kritiken från Bjereld och Rantakyrö, och själv blir jag bara förbannad. Förbannad på alla "tyckare" som tycker och tänker vad Mona Sahlin skall göra och inte. Om dessa personer kunde ta och lyfta blicken från den egna naveln och låta den intellektuella blicken se något längre. Mona Sahlin har gjort mer i kyrkovalet än många andra aktiva Socialdemokrater som jag känner. Vem som helst kan ju ta och lägga sitt schema över de gångna veckorna bredvid Monas och sedan peka finger och säga vem som gjort rätt för sig och vem som träffat flest inför kyrkovalet på söndag. Dessutom kan ju även någon bemöda sig med att syna Fredrik Reinfeldts agenda. Titta om han har tid för kyrkovalet och bry sig om de ökade klyftorna i landet och den skenande arbetslösheten, eller om han endast har tid för bada i Liebfraumilch och tvaga sig med gravlax tillsammans med EU-topparna. Hoppas Mona får det kul på festen jag skulle gärna vilja vart där själv.

Gammelmedia på detta:
X-pressen, Aftonbladet, SVD

Nymedia på detta:
Hartman, Alexandra, Edvin Ala(M), Kent Persson, Kulturbloggen, Jinge cyklar vidare, Åsikter om allt, Ipse Cogita, Godistanten, Weiderud, Klartext, Hell-man, Adventskalendern

Krassman, In Your Face

torsdag, september 17, 2009

Hägglund till undsättning, NOT

I DN ger sig Göran Hägglund på konststycket att som ansvarig minister och partiledare för Kristdemokraterna ta ställning mot etablissemanget och makteliten (läs kulturvänstern). Hägglunds formuleringar i artikeln framstår stundtals likna tankarna från kejsaren i boken "Kejsarens nya kläder". Utmärkande är när han konstaterar att han lyckats skapa en debatt kring "att samhällseliten lever i en verklighet som skiljer sig från vanligt folks". Vad han själv, och den Moderata alliansen tillhör, som fört en politik för ett ökat ovanförskap för de välbärgade framgår dock inte. Så här skriver Hägglund:

"Inom kulturvänstern har vanliga Svenssons och deras Svenssonliv länge setts som det självklara objektet för hån och misstänksamhet. Det har stått klart i filmer och böcker i mer än trettio år. Men under senare tid har den andan spridits till allt större delar av det svenska offentliga livet "



Hägglund till undsättning för Svennebanan och normalitet alltså. Det är samma Hägglund som leder ett parti som drivit igenom FRA, IPRED och vill lagstifta om att vi skall ingripa när en annan människa är i nöd. Nu skriver denna Hägglund att det är du som skall avgöra besluten, inte politiken och politikerna. Hägglund målar i sin artikel upp ett Rödgrönt monster som önskar detaljstyra människor och avgöra hur varje människa skall leva sitt liv. Istället för att adressera de problem som hans egna politik skapat i form av ökat utanförskap och ökade klyftor varnar han för något som kan tolkas som "hotet från öster", i form av höjda skatter och lagstiftning gällande kvotering till bolagsstyrelser. Hägglunds strategi för att lyfta KD över 4% spärren är tydlig. Rösta på oss, så får du bestämma mer själv. Detta finns att läsa i artikeln i DN:

"Vi i alliansen talar mycket och gärna om frihet från höga skatter och regleringar, och det ska vi göra. Men riktig frihet innefattar också rätten att slippa få sitt privata liv påpassat och tillrättalagt av finskrittande ideologer"

Till Hägglund vill jag meddela att frihet omfattar rätten till ett arbete, rätten till integritet, rätten till en bostad och även mindre lagstiftning för våra företag. Frågor som KD haft en avgörande roll i att påverka, alla till det sämre. Att inte vilja tala om verkligheten och visa sina lösningar på samhällets problem och i stället försöka att appellera till en frihets önskan tror jag kommer misslyckas. Av valet i Norge kan vi dra slutsatsen att tydliga budskap och tydliga skillnader i politiken avgör, om Göran Hägglund och hans parti klarar spärren till riksdagen på att säga en sak, och göra en helt annan får vi se. Jag håller det dock som föga troligt eftersom väljarna är klokare än så, och framförallt klokare än Hägglund.

Gammelmedia på detta:
SvD, DN, Aftonbaldet, Xpressen, DN2, Xpressen2, Aftonbladet2

Nymedia på detta:
Hartman, Högbergs tankar, Lasses blogg, Hyenan, Arvid Falk, Helenes blogg, Rödaberget, Westerholm, Alliansfritt, Hanna, Motpol, Kulturbloggen, Peter Andersson, Persson, Awickedone, Edvin Ala(M) , Godistanten
, Felderman

Krassman, In Your Face

onsdag, september 16, 2009

Ny nätserve från Borg

Kanske på gränsen till trams, men det visar ju i alla fall att Anders Borg inte riktigt har koll på läget. Skatteverket godkänner nämligen inte Borgs avdrag för kostnaden för dubbel bosättning.

Borg hade begärt avdrag för ökade levnadskostnader på 12 240 kronor. Han hade dock utgått från de regler som gällde innan han själv ändrade dem hösten 2007. Många bollar att hålla reda på för Borg och detta blev ytterligre en som gick direkt i nät.

Gammelmedia på detta:

Krassman, In Your Face

Kyrkan måste vara en bra arbetsgivare

Den här artilken hade jag idag publicerad i NT. Det är dags att vrida upp tempraturen i kyrkovalet och ni som kan går och röstar nu på söndag, och röstar på Socialdemokraterna.

Jag är inte någon flitig besökare till kyrkan. Det blir mest att jag besöker kyrkan under någon högtid: ett dop, bröllop eller kanske en skolavslutning.Det är nog många med mig som har den här typen av relation med vår allmänna kyrka som vi har här i Sverige. Den finns liksom bara där, vi tar den för givet på något sätt. Visst har jag någon gång gått förbi, för att snabbt kliva in, och bara få njuta av lugnet och känslan av frid, för att få en stunds eftertanke. Det kanske inte har handlat om avgörande saker som liv och död, utan mer vardagsnära saker som familj, personliga funderingar över mitt eget liv, någon jag tycker om eller något jag oroas över.

Kyrkan spelar ingen avgörande roll i mitt liv, i alla fall inte ännu. Men det känns bra att den finns där och att jag kan ta del av den, på mina villkor och när jag själv önskar. Jag tror även att det är många som vill ha en sådan här relation till kyrkan, och till sin tro. Den skall finnas där och den skall vara öppen för oss alla.

Kyrkan spelar en stor roll i vårt samhälle, kanske större än vad många av oss vet och vill att den skall göra, men det gör den. Jag är politiskt aktiv, till och med på en sådan nivå att jag själv betraktar mig som en nörd, både på gott och ont naturligtvis. Jag ser att kyrkan och politik har mycket gemensamt. Det handlar mycket om hur vi organiserar vår tillvaro, hur vi relaterar till varandra och hur vi tänker om de svaga och utsatta, och vad vi själva önskar när vi är svaga och utsatta. Jag vill att både kyrkan och politiken skall komma bort från klyschor, färdiga och förenklade svar. För livet är inte sådant.

För mig som socialdemokrat är det självklart att kyrkan skall vara en bra arbetsgivare. Kyrkorna kanske är från medeltiden, men personalpolitiken behöver vara modern. Kyrkan skall vara tolerant. Kvinnoprästmotstånd och intolerans mot samkönade äktenskap hör inte hemma i ett modernt samhälle, och inte i en kyrka som vill hålla jämna steg med samhället den verkar i. Vi står inför ett gigantiskt generationsskifte i samhället och detta måste även kyrkan klara. Kyrkan har en viktig funktion och roll när det gäller att bekämpa de klyftor som finns i vårt samhälle. Svenska kyrkans verksamhet är allmännyttig och för mig som socialdemokrat så är det självklart att den så skall förbli.

Den 20:e september är det kyrkoval i Sverige. Var med och gör kyrkan till en mer öppen och demokratisk folkkyrka som respekterar alla människors lika värde. Rösta på Socialdemokraterna den 20:e september i kyrkovalet.

Kristian Krassman (S)

måndag, september 14, 2009

Ja, vi elsker dette landet

Alla röster från gårdagens val i Norge är ännu inte räknade, men nu kan vi nog se denna nagelbitare som avslutad. Arbeiderpartiet under ledning av Jens Stoltenberg har levererat en andra valseger för det Rödgröna koalitionen mellan Arbeiderpartiet, Sosialistisk venstreparti och Senterpartiet. Som alla opinionsundersökningar meddelat så blev valet en riktig rysare. Resultatet blev att den Rödgröna koalitionen fick 86 mandat mot de borgerligas 83 i Stortinget. Jens Stoltenberg bryter genom denna seger en trend som funnits ända sedan 1980-talet i Norge. Det faktum att väljarna i Norge straffar sina sittande norska regeringar och att maktskifte blir valresultatet. Dessutom är det Arbeiderpartiet som ensamt säkrar regeringsmakten.

Grattis till Jens och Arbeiderpartiet

Det främlingsfientliga Fremskrittspartiet ser ut att öka något (+0,9%) och är fortfarande det största borgerliga partiet i Norge. Valdeltagandet i Stortingsvalet var dock en besvikelse. 72,5 procent av Norges röstberättigade väljare gick till vallokalerna, enligt sammanräkningen vid 01-tiden. Den politiken som fans att välja på i valet i Norge och den som erbjuds i Sverige 2010 har en lång rad likheter. Det var två tydliga block som stod mot varandra, med tydliga skillnader i politiken. De Rödgröna blocket värnade om välfärden och statsfinanserna och det borgerliga blocket ville sänka skatterna.

Det faktum att att det enda in på valdagen var oklart om det främlingsfientliga Fremskrittspartiet skulle få ingå i en koalition med de övriga borgerliga partierna kan vara en av orsakerna till resultatet. Först gick Venstres ledare, Lars Sponheim, ut och skrev i direktsänd TV på ett väljarkontrakt där han garanterade att inte delta i en regering där Fremskrittspartiet finns med. På det svarade Fremskrittspartiets, Siv Jensen, med att skriva på ett liknande kontrakt där hon lovade att inte stödja en borgerlig regering som inte släppte in hennes parti. Vi får väl se om det samma sker med Sverigedemokraterna i valet 2010 och om Reinfeldt skriver på någon väljarkontrakt att inte bilda regering med SD.

Gammelmedia på detta:
X-pressen, Aftonbladet, DN, SvD

Nymedia på detta:
Roger Jönsson, Sjöstedt, Peter Andersson, Kakelbloggen, Röda Malmö, Mona For President

Krassman, In Your Face