Den 1 juli 2005 blev det lagligt för svenska lesbiska par att få hjälp med assisterad befruktning i Sverige. Insemination med donatorsperma kan ske på fem sjukhus i Sverige och de barn som blir till kan när de blir vuxna få reda på spermadonatorns identitet. Det är varje landsting som avgör vilka regler som skall gälla för insemination. Och det märks av Storkklinikens statistik. Sedan 2005 har besöken från lesbiska svenskor planat ut. Antalet ensamstående som låter sig insemineras har sedan samma år ökat med 100 procent och ligger på närmare 1250 stycken.
I debatten kan man hitta både nyanserade tankar, så väl som bottennapp, från båda håll skall jag tillägga. Visst kan moralpaniken härja och mena att dessa kvinnor skall skaffa en katt eller hund istället, men jag delar inte den uppfattning. Argument som att barn ska komma från kärlek till varandra och inte till barnet, lägger ett Kristdemokratiskt skimmer över frågan och ger sken av att frågan skall kunna lösas med förbön. Jag tror att de kvinnor som väljer att skaffa barn via insemination på egen hand och har tänkt igenom beslutet. Vi kan konstatera att ensamstående kan fostra och ta hand om barn på ett tillfredsställande sätt. Det är till och med så att ensamstående är tillåtna att adoptera barn på egen hand. Men när det kommer till frågan om assisterad befruktning så är det alltså stopp, och jag undrar av vilken orsak? Vilken moralisk pekpinne är det jag missat som Danskarna tydligen med gott mod kan strunta i. Jag brukar inte se Danmark som något föregångsland, men här är dom verkligen det. Tillåt insemination, oavsett civilstånd.
Gammelmedia på detta:
Allt om barn, Allt om barn2, Expressen, Aftonbladet, SvD, SvD2, SvD3
Nymedia på detta:
FiaVG, Från Danmark till Sverige, Vilket liv, Kjellberg, Nonicoclolasos
Krassman, In Your Face
7 kommentarer:
Precis! Jag undrar också när ändringen kommer. Ensamstående har de jobbigt så det räcker. Den har ju vissa paralleller med könsneutralt äktenskap. Detta hade s tolv år på sig att genomföra, utan att få tummen ur. Sen när vi får en borgerlig regering, då "vaknar" s. Detta för att alliansen svagaste länk, kd, har en del anhängare som skämmer ut hela regeringen. Men de gick ändå, utan kd:s stöd. Precis som med partenerskapet så krävdes det en borgerlig regering!
@Mr M
Din förmåga att hålla isär äpplen och päron är knappt mätbar vid det här laget. Varför inte istället ta parallellen till att sedan juli 2005 är det tillåtet för kvinnliga par att skaffa barn via insemination. En lagstiftning som knappast en borgerlig regering klarat att besluta om. Jag kan tycka att civilstånd inte borde spelat någon roll när det beslutet togs så där finns det fog för kritik.
Att regeringen Persson redan hade ett förslag som låg på bordet för könsneutrala äktenskap vet du, men väljer att strunta i. Den Moderata regeringen kunde inte komma i hamn med ett eget förslag så för att skona KD så lät man riksdagen avgöra frågan utan eget förslag. Jag kan ju då fråga dig som är en sådan påläst person på detta om varför man inte gjorde likadant med frågan om insemination? Ett par frågor till, när vi ändå håller på. Hur lång tid tar det innan den borgerlig regeringen slopar fastighetsskatten och inför obligatorisk A-kassa?
Kvinnans rätt ja... men barnets rätt till en mamma och en pappa då? Och till att veta sitt ursprung? Många adopterade får ju en identitetskris när de blir tonnåringar med funderingar om vem de är... vad ska då inte dessa barn få?
Barn är ingen RÄTTIGHET.
@Anonym
Ah, den pekpinnen är en klassiker vid det här laget. Vid inseminering i Sverige så kan de barn som blir till, när de blir vuxna få reda på spermadonatorns identitet. Som spermadonator i Sverige så frånsäger man sig dock allt juridiskt ansvar för rätten till barnet.
Skall barnet ha rätten till ytterligare en förälder om det är en ensamstående kvinna som insemineras så är det alltså helt enkelt upp till henne att träffa någon ny. En inte allt för ovanlig situation, ensam mamma söker tror jag det heter.
Att S inte fick igenom ändringen på under tolv år, kan inte du förklara bort. MP har motionerat varje år. Min personliga åsikt är att S inte vågade pga att de finns många religiösa gråsossar som då kunde hoppa över till SD.
I fallet när det gäller obligatoriskt a-kassa tycker jag de borde införts. Jag tror många av alla dessa snikna och osolidariska som lämnat a-kassan, trots att de gjort en rejäl nettovinst tack vare jobbavdraget, skulle varit väldigt glada, då hade de sluppit gå i från hus och hem. Fastighetsskatten har åtminstone sjunkit rejält, och är inte i jämförelse så orättvis som den var när S styrde. Men S har ju lovat att höja den s.k. "flyttksatten" med en procentenhet om vänstern vinner. Dock återstår de många miljarder till att redovisa hur det hela skall gå ihop?
Jag ser det som en jämnställdhetsfråga. Varför ska ensamstående kvinnor ha möjlighet att skaffa barn när ensamstående män inte kan det? Män kan oxå drabbas av längtan efter barn utan att hitta en partner. Eller är vårt enda motsvarande alternativ att bli spermadonatorer?
/Greup
Egoismen visar sig här när
kvinnor skaffar barn utan
att pappan blir känd för barnet.
FY F-N!
Skicka en kommentar