Borgs skattesänkningar räckte väl inte?

Den smärtsamma lågkonjunkturen under 90-talet skapade ett kraftigt efterskalv för bolagstopparna. Vi kunde se bataljoner och mindre stridsgrupper av bolagstoppar som dalade i sin fallskärmar ner mot en säker trygghet med fickor och bankkonton fulla med pengar. Samtidigt som småsparare med bolån, arbetslösa och vanligt folk gick på knäna under den då rådande lågkonjunkturen. De kapitalstarka branscherna med höga löner och arvoden uppvisar en imponerade grad av teflonminne när det gäller detta. Den förtroendekris som drabbade de stora bolagen med sina fallskärmshoppande skaror gick ingen förbi, förutom kanske just dessa nämnda styrelser och bolag. Vi kan nu följa ”avslöjanden” med bonusar och arvoden som innehåller summor som helt saknar proportioner, kanske inte i rummen där styrelseborden står men satt i ett sammanhang som kan kallas för vanliga människors verklighet blir det verkligen motbjudande.

Minnet är kort hos de giriga

Dessa personer i AMF-pension, SEB och Tredje AP-fonden och alla de andra som tillhör gruppen av människor som nu fått Anders Borgs och den borgerliga regeringens största skattesänkningar är inte nöjda med bara detta. Den borgerliga regeringen har genomfört skattesänkningar på 80 miljarder som gjorde att 10 % av de rikaste fick mer än de 60 % av de fattigaste i skattesänkningar. För 2009 så kommer statens att få låna 135 miljarder för att klara sina utgifter. Idag så lånar vi med andra ord till dessa skattesänkningar, som merparten gått till de som har de största inkomsterna och mest pengar på banken. Girighetens elitstyrka har fått nya ansikten. Jag står fortfarande häpen inför det faktum att moralen hos de som redan mycket har alltid vill ha mer, oavsett om det är från Anders Borg eller från kunderna.

Gammelmedia på detta:

SvD, DN, DN2, SvD2, Aftonbladet

Nymedia på detta:

Backnilsson, Svensson, Kildén&Åsman

Krassman, In Your Face